trasdockanlinda

Nu e det jobbigt, eller ja jobbigare rättare sagt.
Tårarna bara rinner och för en stund känner jag att jag vill inte leva mer, jag orkar inte.
Vissa kan tycka de e löjligt att säga så o de skiter jag i för ingen skulle orka leva som jag, kanske på sin höjd en vecka men inte mer.
Magen gör ont, konstant ont och efter var liten sak jag äter ökar smärtan 100%
Jag kan inte söka hjälp för jag klarar inte av att gå ut så ja får va här med vetskapen om att det nog är ngt riktigt fel i magen.
jag ligger mest just nu, i foster ställning o har ont, finns bättre stunder då ja e uppe oxå men inte ofta.
jag hatar att va tvungen o överlämna allt till anders, både barn o djur o hem.. jag vill kunna
Ångesten kommer krypande likså paniken..
känner mig värdelös som människa...