jahapp
Och som alltid lite klagande =P
Skulle äta stekt ägg på fm med potatis va riktigt sugen på det, men han väl knappt börja äta innan jag känner hur det stakar sig i halsen, ngr tuggor till så ett halvt stekt ägg och 4små bitar potatis, sen va det besök på toa =//
Så dagens första kräkning va avklarad o det e ju tur att allt är som vanligt med andra ord.
Och för ca 30min tog jag en bit babuskott av en wok gryta anders gjort och jag kämpar med den än, den sitter troget i min hals o jag sväljer o sväljer allt för o slippa vara tvungen o kräkas, för jag orkar inte vill inte blir knäckt snart.
Men har svårt att tro jag orkar sitta här då det är sammtidigt en sån sjuk smärta och den kommer säkert inte ge sig innan jag kräkts, med andra ord känns det som om jag inte har ngt val.
Ibland vet jag inte om folk tror ja skojar när ja säger att jag kräks 1-7gg per dag beroende helt på hur ofta jag äter, en del menar på att ingen orkar leva så och därför kan det ju inte vara sant.
Och jag kan hålla med man orkar inte men detta är min verklighet mitt liv.
Ofta kan jag komma på mig själv när jag gråter att jag faktiskt gråter över mig själv över den jag blivit och över den person jag förlorat..
Ni kan tänka er vad detta tär på en och närings och vitaminbristen gör ju inte tillvaron lättare.
Jag har svårt att vara någon annanstans om man ska äta, vill bara äta hemma för jag upplever det så jobbigt att vara tvungen att kräkas hos någon annan eller om man äter ute eller så..
Nu händer ju inte det allt för ofta att jag är någonstans men jag tycker tom att det e jobbigt att vara hos mamma eller syrran om jag kommer behöva kräkas, så allt inte bara det psykiska gör mig isolerad i hemmet.
Skulle du vilja byta med mig????
Ne toan ropar mitt namn =P
