trasdockanlinda

Just nu finns inte orken o blogga..
Vet faktiskt inte vad som händer mig, denna kropp är ett stort mysterium.
För att vara ärlig utan att överdriva så håller min kropp på att dö.. sakta bit för bit...
Och jag vet inte vad jag ska göra längre =(
Jag är livrädd, varje dag, känns som om jag har fått svårt att få i mig den luft jag behöver så nu får ja be anders kolla om ja andas när ja sover på dagen =//
probemet med mig är att jag inte söker hjälp innan de nästan e för sent, hatar att träffa läkare o skit, vill väl inte veta mina riktiga fel.
Som med gallblåsan... ja försökte allt tom att ta sömntab o sova bort de onda så hela blåsa höll på att spricka, sen blev de infektion men de tog ett tag innan ja åkte in =/
När jag skulle ha my med planerat snitt fick ja ont i magen, men fick för mig att de va oro haha ja hade öppnat mig x antal cm o hade värkar, hade inte tänkt o åka då heller ju...
Säkert lika ofta som ni tänker tanken att ja måste va hypokondriker så tänker jag det oxå, för hur kan de va möjligt att må så här?
Allt skulle ju bli bättre än bra bara ja gick ner i vikt!!!
idag stanna vågen på 74,2!!! o ja e inte lycklig det är ytterligare ett bevis på att ja inte får i mig näring ju.
Jag har värk från fötterna o hela kroppen att ens ställa sig upp är en pers..
Att gå till köket gör mig andfådd, att röra mig gör mig anfådd o ja får kämpa för luften...
Jag hatar mig själv o min kropp..
Allt är åt helvete och inget har blivit bättre efter min viktnedgång, önskar så att man kunde spola tillbaka tiden o aldrig gjort denna magoperationen..
Jag är ledsen varje dag, besviken på hur det har blivit.
Depritionen är ett faktum...
Ska ringa vct i morgon o se om de kommit ngt av provsvaren...
Uppdaterar när ja orkar