trasdockanlinda

Varje dag är en kamp, en kamp jag håller på att förlora...
Jag har så ont jag kan inte särta ord på hur det känns, men värken är så ihärdig att jag blir så illamående =(
Jag vet inte varför men jag va hungrig o tog en liten liten bit smörgås nu på morgonen och jag gör ju allt för att slippa kräkas så jag härda ut smärtan o illamåendet nu börjar det ge sig.
men vad är detta för liv? Ett värdigt liv?
Jag är less på att kämpa mig igenom varje dag med smärtor o hunger... varför kan inte jag få njuta o leva nu?
mamma kollade på min kropp när jag la mig på sidan eftersom jag får så ont i höfterna om natten, hon tyckte det va så vidrigt... höfter, lår o rumpa... det finns inget mer än hud o skelette.... svårt att tro när man ser mig men så är det.
Jag har massa som hänger på min mage därför ser jag nog så enormt stor ut =// lyfte upp huden o visade mamma hur jag skulle se ut om jag blev av med huden hon tyckte inte om det hon såg =((
Allt känns så kaos...
Men men nya andetag bara o kämpa vidare