Mini pc..

Är ju skit rädd för att skriva ngt här om mini pc då folk vart så upprörda och tyckte det va smaklöst av mig att lägga ut ett konto nr, vilket finns i detta inlägg, kontot alltså  http://trasdockanlinda.blogg.se/2012/january/vi-forsoker.html
Fick en fråga hur mkt jag hade fått ihop och om jag va rädd för att berätta det och absolut är jag inte det, bara varsam med att skriva ngt om en rosa mini pc då jag inte orkar ta mer skit just nu eftersom jag blir sämre så tycker jag det är en kamp ändå utan en massa elaka kommentarer.
Jag har fått ihop 1210kr i bidrag till en rosa mini pc, så det är ju en bit kvar men jag håller hoppet levande ändå ;)
Vill återigen tacka alla er som bidragit och även er som kommenterar och kommer med råd och peppande ord, tusen tack <3

Kommentarer
Postat av: Anita

Jag tycker det är jättestarkt av dig att våga be om hjälp, det är inte många som klarar. Att folk ska kommentera negativt på sånt som egentligen inte rör dom förstår jag inte, det är ju fullkomligt upp till dig om du vill lägga upp kontouppgifter, och fullkomligt upp till alla andra om de vill hjälpa till. Jag såg det som självklart eftersom jag har lite pengar över varje månad och vill lägga dom på något värdefullt, men om andra inte tänker så kan dom hålla det för sig själva, eller diskutera det med sina närstående, men inte ösa skit över dig som redan fått utstå så mycket.

Jag har funderat lite på din situation och jag kom på att du kanske skulle kunna söka pengar från majblomman för att göra något med barnen. Jag är inte säker på om er situation uppfyller deras krav riktigt, men det kan ju iallafall vara värt att försöka.



Hoppas att det vänder snart så att du får må bra igen



Styrkekramar

2012-02-07 @ 19:57:53
Postat av: Jenny

Du verkar inte så rädd för att skriva om en rosa mini-pc, du gör det ju i varannat inlägg. Strunta i färgen, om din nuvarande dator håller på att dö är det väl viktigare att köpa en ny oavsett om den är svart, grå eller rosa. 1210kr är en bra bit på vägen, hoppas du kan köpa den snart.

2012-02-07 @ 20:02:49
Postat av: Jenny

Eftersom du är väldigt känslig och tar allt som kritik så vill jag tillägga att jag förstår att du har hamnat i en hemsk situation och att du inte mår bra. Men eftersom du har en kommentarsfunktion så måste man väl få skriva vad man tycker? Det här är inte ens kritik, så ta det inte så...

2012-02-07 @ 20:05:55
Postat av: Linda

Fast jenny på riktigt alltså! mkt av det du skrivit i kommentarer är ju inte posetivt direkt så det är klart jag tar det som kritik.

Jag kan ju inte ta bort min kommentar funktion pga ett så få tal personer som har ngt inre tvång att skriva ngt elakt det borde ju du oxå förstå, men jag förstår däremot inte alls varför du läser min blogg när du ändå bara verkar störa dig på allt jag skriver??!!

Finns lixom inget läs tvång på den.

och Nej jag nämner inte en mini pc i vartannat inlägg, och om jag nu vill ha en rosa så vill jag ha det, är inte det ändå upp till mig?

2012-02-07 @ 20:12:54
URL: http://trasdockanlinda.blogg.se/
Postat av: Ylva

Hej Linda!



jag funderar lite ibland på varför det är just dig jag vill hjälpa och varför jag känner så mycket för just dig. jag har faktiskt inte kommit på något bra svar men tänker såhär.



Det kan vara så tufft att vara människa och det finns så många som behöver hjälp. Det är så lätt att känna att det inte är någon ide att göra något alls, att det liksom inte gör någon skillnad.



Men nu har du trillat in i mitt liv och på något sätt känns det som det är dig jag ska skicka några hundralappar till om jag kan varje månad.



När jag var med i kyrkan gav vi tionde av lönen varje månad och även om jag var skeptisk då så tror jag det finns en mening med att det finns ett bra flöde mellan att ta emot och ge.



Just nu är det du som behöver och min tur att ge, en annan tid i livet ser det annorlunda ut.



Och faktiskt, jag tycker du oxå ger massor. Du vågar skriva mycket om du liv. Du släpper in oss i ditt allra mest privata och sätter ord på ett liv som blivit så fel. Du är fantastisk på att utrycka dig och det ger oss en möjlighet att lära och känna förståelse för de som kämpar på botten. Tack!



På riktigt önskar jag dig upprättelse. Jag önskar att du inte ser ner på dig själv utan ser att du gjort så gott du kunnat med det du vetat för stunden.

2012-02-07 @ 20:54:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


Totalt

Denna månad

Denna vecka

Idag

Online
RSS 2.0