trasdockanlinda

Idag var jag på käk kirurg pga min tandläkar rädsla, jag ska få fixa tänderna under narkos.
Hon fråga lite om hur jag själv trodde mina tänder kunde vara så illa, och jag förklarade då att jag ätit mediciner sen jag var 18 och att jag sen jag gjorde min gbp operation..
Då undrade hon om jag åt för mkt och inte tuggade och jag får försöka förklara att det har inte med det att göra utan vad jag än äter eller dricker så *fastnar* det och jag kräks.
Men antingen ville hon inte lyssna eller så trodde hon mig bara ite för hon satt o förklara för mig att jag fick inte äta mer än 1-2dl mat och att jag skulle äta oftare o tugga ordentligt.
men HALLÅ!!!!! jag vet ju, men jag äter inte mkt o inte för fort, hatar när jag måste försöka förklara o försvara mig...
Blir less o trött på det.

Förra veckan skulle ju en kirurg ringa mig efter min mammas samtal veckan innan till dom där hon förklara hur skit allt är osv, men ingen ringde förra veckan..
Trodde nog jag skulle hört ngt igår eller idag men inget och allt känns hopplösare än hopplösast och det är inget roligt längre.
Hungrig som fan efter kss så jag gjorde lite lite nudlar o dra åt skojen vad ont det gjorde, och det va så svårt att kräkas, det gjorde ruggit ont att kräkas och jag förstår inte varför då jag anser man ska bli mer van, men ju oftare jag kräks ju smärtsammare blir det att göra det, djup suck.

Idag är en dag då jag inte orkar mer..............