trasdockanlinda

Jävla skit kropp!!! *morr så arg på mig själv*
Hatar smärta, hatar brister i kroppen, avskyr mitt psyke!!
Om ni bara visste hur det va, om ni fick prova en dag så skulle ni veta hur det är att ha den här helvetes kroppen!

Smärtan är ju då SCOLIOS, har det mellan skuldrorna och i slutet av ryggraden.
Detta kom dom ju på för ett antal år sedan när jag hade gått med värk i över tio år, men dom sa att jag *inbilla* mig!
Sen gjordes röntgen o då fick jag det på papper, att det va ngt fel...
Jag har fått olika mediciner för rygg smärtan bla, paraflex comp, tradolan, tiparol, diklofenac, voltaren, dexofen och citodon det är väl dom jag kommer ihåg iaf och det ända som underlättat lite är väl citodonen...
Jag vet att jag aldrig kommer bli smärtfri =( men jag ska kämpa för att få det *under kontroll* så jag klarar vardagen..
Tyvärr har ju ryggen blivit snedare sen min vikt nedgång, och jag har alltid fått höra att för varje kg jag skulle gå ner skulle det bli bättre men i stället har det blivit fan så mkt sämre..
Så det som gäller just nu i väntan på läkar tid är medicinering, promenader och sjukgymnastik i hopp om att lindra det lite..

Bristerna i kroppen är väl många men ngt som är påtagligt är järnet, konstant trött så jobbigt skulle kunna sova mkt o länge, men det finns ju inte en möjlighet att de går
Så nu ska jag öka järndosen o se till att ta ALLA mina vitaminer ca 10 olika varje dag ska man ta efter denna magoperation, visst vissa slipper det men mina värden är värdelösa så jag måste, men har varit dålig på det nu det sista så det vill till att skärpa sig på den punkten.
Har ont i *ben stommen* oxå och blodtrycksfall så som sagt för att få ordning på det gäller ju vitamin intag och bättre kosthållning, inte så jävla lätt men men...

Psyket då, ja mad ska  man säga på den fronten? Skit o pannkaka helt enkelt haha
Så less på ångest, så less på min dåliga självkänsla/självförtroendet.. Piss helt enkelt
Väntar på samtalskontakt men det tar ju sin tid har inte haft ngn nu på nästan 2år sen min dåvarande slutat =( och han va guld värd, toppen psykolog helt enkelt

Jaja thats life antar jag, igentligen borde man väl acceptera sitt öde, men jag har så svårt att inse att det här är det mitt liv ska gå ut på, vill ju må bra inte ha så ont, orka göra allt jag gör idag men utan att bli liggandes i smärta, utan att vara tvungen att låsa in mig på toa för att få gråta i förtvivlan av smärtan...
Känns som om folk i min omgivning inte tror på mig då ja uttrycker mig om smärtan/måendet.... och det är nog värst tror jag att dom säkert tänker att man hittar på o förstärker sanningen...
Ofta puchar jag mig till det yttersta hur ont det än gör, som nu har jag packat hela lägenheten, ställt upp kartonger i Fs gammla rum, börjat skura ur skåp och igår slet jag o mamma i förådet med tunga lådor o sopsäckar.
Idag har jag flyttat om i vissa kartonger så det blivit mer organiserat, jag är helt färdig som människa =(
Värken strålar i hela ryggen nu, och hela veckan kommer man kämpa med tunga lyft o städning, fattar inte hur jag ska fixa detta =( men som min mor alltid säger:man hittar kraft någonstans när det behövs hur ont det än gör... och det är nog sant...

Jaja det finns en morgondag oxå... som innebär rensning o städa vidare



Ha det bäst nu alla blogg läsare, solen skiner i morgon oxå..............