trasdockanlinda

Igentligen så i allt elende som är med denna skit kropp så har de även fört en hel del gott med sig.
Tack vare dessa problem, har jag haft äran att få kontakt med en massa underbara mäniskor, vissa har man kommit närmre in på livet än bara om just detta med gbp operation.
Känns så skönt att veta att dom ändå förstår en eftersom man som sagt trodde man va ensam i så många år.

Jag har en redig blogg torka känner jag.
Vet inte om de oxå beror på min värk o att minstingen är sjuk, så synd om henne =(

Sen är det ångesten inför operationen, rädd för vad dom ska hitta mer i min mage, eftersom inte allt syns på en rötgen.
Jag har ju inte mkt till val än just operera mig så dom kan lokalisera felet.
MEN det finns ju alltid ngr men...
Jag ser inte fram emot vistelsen på kss, deras bemötande innan har ju inte varit mysigt o även om det fanns dom som va helt okej så är ju den större delen av personalen inte nice alls.
Undrar hur länge man ska ligga inne denna gång? JAG VILL INTE!!! men måste...
kommer ha med datan till sjukhuset så jag har ngt att sysselsätta mig med iaf...

Imorgon kommer Lisa =) weeee o hennes gubbe oxå förstås =)
Dom e så söta så, dom kommer o hämtar mig i morgon för att köra mig på inskrivningssamtal, och gogumman Lisa skulle va med mig <3 betyder ju så mkt.

ne jag får skriva när inspirationen kommit tillbaka.