trasdockanlinda

Hur skoj är det att redan må skit inför mötet på torsdag med kirurg?
Dom har ju redan en uppfattning om att det ska vara psykosomatiskt och när jag sitter där i det lilla rummet så blir jag väldigt liten på jorden =(
Det är precis som om min hjärna lägger av o jag har inte en aning om vad jag ska säga eller begära av dom.
Som tur är följer min Elisabeth med så hon lär föra min talan denna gång och som vi alla vet är det ju lättare att bråka för ngn annan än en själv.
Vet inte om jag har ngt hopp på detta möte alls.
och det kan ju va det bästa så slipper jag bli så ledsen när jag inte får ngn hjälp.
Men det e lika bra att åka för annars skrivs det väl ngt i journalen om att jag inte vill ha hjälp eller liknande..
Håll era tummar för mig på torsdag ....