ska jag eller inte?

Som ni vet fick jag ju min smärt medicin i måndags (den 12/12 tror ja) Men jag fick bara så jag skulle klara måndag, tisdag, onsdag och torsdag så torsdagen ringer jag ner till vct för att skaffa nytt recept hon säger då att hon sätter upp det så läkaren ska skriva det runt 16 men när klockan är 17.30 har jag fortfarande inget fått.
nästa morgon ringer jag vct igen för att fråga vad som hänt, vill tillägga att det bara fanns en läkare där både torsdag och fredag och det va en läkare jag aldrig haft.
Iaf så ringer jag vct och han säger att läkaren hade haft så mkt att göra dagen innan men att han skulle säga till han.
Min sköterska kommer hit vid 10 för att ge mig b12 injekt och ta blodprover, jag har då så ont att jag bara kräks och hon ska ta upp det med läkaren så fort hon kommer dit igen hon menar oxå på att hur det än är så när man har så starka mediciner så får man inte bara avsluta utan det ska trappas ut...
Efter det ena samtalet efter det andra hinner klockan bli framåt 15 och då ringer vct upp och säger att läkaren vägrar skriva ut min smärtlindring och är det så får jag söka akut hjälp på kss.
läkaren kollar inte mina journaler ingenting han bara säger blankt nej!
jag bröt ihop totalt eftersom jag vid detta laget hade smärtor från helvetet...
Så fredag lördag söndag var ett rent helvete, jag grät och kräktes om vartannat..
jag låg dessa dagar och försökte väl mest överleva, som tur var mamma här och hjälpte till, men det är fel det är ju jag som ska ta hand om henne inte hon om mig =(
Är detta verkligen det liv jag ska ha?
Är detta ett värdigt sådant?
Funderar på att göra en anmälan mot vct läkaren..
För i mina journaler står det att man ska fortsätta med smärtlindring tills ngn gör en utredning på mig och nu väntar vi ju på att få komma till Ersta.
Tycker det va så fel av han att skita i att skriva ut medicin och att han inte ens kolla journalen för där står det ju, sen skiter jag i om han hade mkt att göra det kan ju inte jag ta hänsyn till..
Men jag känner att han kunde ju ha underlättat för mig  i stället för att göra på detta sätt, jag trodde bokstavligen att jag skulle dö i helgen...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


Totalt

Denna månad

Denna vecka

Idag

Online
RSS 2.0