trasdockanlinda

Var tionde Gastric Bypassopererad patient drabbas av tarmvred – en allvarlig komplikation som kan vara livshotande.

Kirurgiska ingrepp på gravt överviktiga personer är förenat med vissa risker. Det är svårare att söva dem och det förekommer komplikationer som till exempel hjärtproblem, propp i lungan och infektioner. I samband med operationen gastrisk bypass har det också dykt upp en allvarlig kirurgisk tarmkomplikation.

När man för några år sedan övergick från öppen kirurgi till titthålskirurgi visade det sig nämligen att slitsarna bidrog till tarmvred hos allt fler patienter. Tarmvred innebär att det blir stopp i tarmen och patienten behöver akut sjukvård.

”Vi fick upp ögonen för detta för ungefär två år sedan. Tarmen kan knicka sig eftersom det blir ett större utrymme i magen när patienten går ner i vikt. När operationen gjordes med öppen kirurgi vidrörde kirurgerna tarmarna med händerna och det bidrog till en viss gynnsam sammanväxning som höll tarmarna på plats”

Utöver tarmvred kan det förekomma till exempel fistlar, läckage och blödningar i samband med magsäcksoperationer.

”I branschen är vi oroliga för att den stora efterfrågan ska leda till att många kliniker vill börja operera de här patienterna. Man behöver minst hundra operationer om året för att få bra kvalitet”

Källa: SYDSVENSKAN

Kraftiga kontraktioner av den glatta muskulaturen i magsäcken sönderdelar samtidigt födan rent mekaniskt, och parallellt med magsäcken sker även en sammandragning av pylorussfinktern på grund av att pH sjunker i duodenum. Detta ger att endast mindre mängder ventrikelinnehåll kan passera ut i tarmen åt gången och endast när dessa har en tillräckligt liten diameter. Magsäcken har förutom ovanstående en endokrin funktion och producerar hormoner.

Magsäcken är av ett extremt tåligt material för att kunna stå emot kraftiga syraattacker. Slemhinnans skikt mot ventrikellumen fräts visserligen sönder men skyddas dels av muköst slem och dels återbildas den mycket fort för att ersätta det nedslitna materialet. Vid infektion av Helicobacter pylori, den enda nu kända bakterie som kan leva i magens låga pH (genom att själv neutralisera sin närmiljö), kan magsår uppkomma.

Operation innebär att bakterier, virus och annat oönskat lättare kan passera in i kroppen, det innebär att obearbetad mat alltför snabbt kommer ner i tunntarmen. Många mår illa och många råkar ut för ”dumping”, dvs. tarmen ”dumpar” maten när den inte klarar av att hantera den.

Vitaminet B12 är essentiellt i vår kropp och används framför allt till produktionen av röda blodkroppar samt bidrar till nervsystemets funktion genom att medverka i bildningen av myelin. Opererade får brist på detta vitamin och sannolikt brist på de flesta vitaminer och mineraler. Bland annat utarmas skelettet och ben bryts mycket lättare. Tarmarna innehåller också bakterier som står för en stor del av vårt immunförsvar, ett försvar som en operation decimerar.

Sammanfattningsvis ger en Gastric Bypassoperation magproblem och ökar risken för framtida sjukdom.

- ◊ -

Ovanstående kunde varit exempel på en kost man hade tvingas leva med om man hade råkat ut för en allvarlig olycka eller sjukdom, där skadad eller sjuk vävnad måste amputeras. Men att tvingas leva på detta sätt genom att skära bort frisk väl fungerande vävnad verkar minst sagt oklokt, både ur ett personligt perspektiv och ur ett samhällsperspektiv.

Den stora och viktiga frågan är: Hur många patienter som låter sig magopereras är medveten om konsekvenserna och hur många har blivit informerade om alternativet LCHF?

- ◊ -

Dagligen ser vi i medierna vilka framgångar det skulle vara att operera sig mot fetma. Man blir smal direkt, kan sluta med mediciner och känner sig friskare och mår bättre i största allmänhet. Landstingspolitikerna lägger ner miljoner på ett ständigt ökande antal av dessa så kallade bypassoperationer.

Inte sällan åtföljs artiklarna av en intervju med någon, som nyligen opererats, gått ner i vikt, mår hur bra som helst och sjunger operationens lov i alla tonarter. Men för mig som distriktsläkare på en vanlig vårdcentral finns också en annan bild. Den skiljer sig avsevärt från den mediala.

Patienterna mår dåligt och alla måste äta olika typer av ersättningsmedel som vitaminer, kalk, D-vitamin, järn och ibland näringsdrycker. Dessa följder av operationen vill förstås de knivglada kirurgerna inte se eller ens höra talas om än mindre upplysa patienten om i förväg. Att man sedan årligen måste ta blodprover, vilket talar för att man inte är frisk, är ju också anmärkningsvärt.

Om andra mediciner man äter överhuvudtaget tas upp av kroppen vet vi ingenting. För mig är det en självklarhet att dessa stackars människor får svåra biverkningar, man kopplar ju bort vitala delar av mag-tarmkanalen. Vad som följer i framtiden vet ingen, men man kan nog ana att följderna av ett så omfattande ingrepp inte blir små. Är det rimligt att utsätta friska unga för detta?

Så när ni läser om dessa operationer, är det viktigt att Ni känner till att de också har komplikationer och ger olika former av bristtillstånd. För Er som står i kö för fetmaoperation är det dessutom viktigt att inte bara lyssna till operatörernas lovsånger utan förstå att informationen är ensidig och tänka efter före om det finns andra alternativ till viktnedgång.

Åsa Larsson
Distriktsläkare