trasdockanlinda

Så mina läsare jag kräks igen =(
Har gjort de vid tre tillfällen nu och tårarna av hopplöshet har runnit...
Undrar om man ens vågar tro att detta va en tillfällighet, nej varför skulle de va det?
Och återigen, vi gbp opade ska ju inte spy!!

Ska nog börja med att säga att jag har haft rätt i ALLA år det har varit ngt fel och det har inte alls varit psykiskt!!
Detta får mig att bli väldigt ledsen oxå för frågan är om man hade kunnat gjort ngt tidigare för att förhindra hur jag mått o haft det de senaste åren?

Dom öppnade upp och plocka ut allt i buken, dom fixade sammanväxter på tarmarna men dom gjorde även om dom 2 kopplingarna så man kan säga att dom gjorde om gbp operationen, för dom kopplingarna gjorde att passagen inte va så bra!!! Så nu är det flyt som gäller i mat väg för att sen ha pure ngr veckor...


Men som vanligt har jag inget hopp på att ngt ska bli bättre och det kan nog va bra för då blir jag inte så sjukt besviken.

Tiden på KSS då, ja jag vet inte vad man ska säga riktigt och som alltid stöter jag på personal som tydligen har ngt tvång att vara otrevliga och oförstående.
Ena dagen när jag skulle ner för att röka tog jag som vanligt rullstolen då ångesten sitter på balansen och att ramla eller rycka till som nyopererad är ju ingen hit så det va bättre att ta de osäkra före det säkra.
Då kom en ur personalen och frågade först om det va ja som varit med på kalla fakta och ag svarar ja..
Sen frågar hon om jag har så ont att jag inte kan gå, och jag svarar att jag har väldigt ont men kan gå fast tar stolen pga ångesten, hennes svar till det blir.. jaha men då har du kanske inte så ont som du tror utan det sitter i ditt huvud!
Va fan ger henne rätten igentligen? knäckt åkte jag ner till rökrummet o satt där ett tag då ja kände att ja inte vill åka upp till avd igen efter hennes kommentar.

Men tillslut får ja ju åka upp igen och eftersom jag har haft ryggbedövning hade jag nu kateter ett extra dygn efter att ryggbedövningen togs bort.
När ja kommer upp på mitt rum o ställer mig upp känner ja att de rinner lite på mitt ben så ja ringer på klockan och efter en stund är det givetvis hon som kommer som haft kommentar innan, jag berättar vad som hänt o hon frågar om ja fastnat i ngt vilket ja inte hade.
Hon säger att hon ska spola rent o så då ber jag henne ta bort den i stället för den skulle ju ändå bort nästa morgon.
Då får ja ett utlägg om att dom brukar inte vilja ta bort den på kvällen pga att patienten måste kissa inom 8tim osv osv, men jag vill ändå hon ska ta bort den o då går hon o rådfrågar och kommer tillbaka o säger att dom gör ett undantag o tar bort den.
Jag säger då att hon får hämta ngt plast för ja vill ju inte lägga mig i sängen så de kommer kiss där när jag ska sova där sen, men det va tydligen för jobbigt så jag fick stå när hon tog bort den.
Jag ber då oxå om handduk så ja kan duscha eftersom man inte va fräch efter detta hon ska då gå o hämta.
Kan upplysa om att jag vid detta lag stått väldigt länge o det gjorde sjukt ont i min mage =(
Det tar henne 15-20min att komma med en handduk!!! så där stod ja o väntade med mina smärtor men som vanligt får tydligen personalen betee sig hur som helst, blir så less, man är så utlämnad och beroende av dom =(

Jag har så ont hela tiden =(
försöker äta så ofta man ska o de e flytande, men blir så illamånde varje gång.
man ska ju försöka äta ca 1dl flytande men ska va glad om ja klarar en halv..
Så maten är en kamp utan dess like........ djup suck

Så här ser  op såret ut 6dagar efter operationen riktigt fint så kan kan nog inte tro att man har så sjukt ont

Jag är jätte glad för er opererade som de gått bra för =) tro inget annat.
Det kanske inte märks i mina negativa inlägg om mitt liv o min tillvaro, men absolut är jag glad för eran skull.
Men desto ledsnare för dom mäniskor vars livsöde blev som mitt, givetvis önskar jag ingen ett liv som mitt eller ens i närheten av hur jag har det, tyvärr finns ni därute och ni är många.
Mitt hjärta o min själ gråter av tanken på att ni har det som jag eller värre...
Och även om det är skönt att veta att jag faktiskt inte är ensam så hade jag nog hellre varit ensam och vetat att ingen annan va tvungen att leva ett helvetes liv.
Vi alla opererade, både dom som mår bra och dom som inte mår bra, bestämde sig för att göra denna operation med samma tro, och det va ju att få ett bättre o hälsosammare liv.
Tyvärr va det en del som fick de flesta komplikationer och som inte mår bra alls, och när man inte mår bra är det jobbigt att va tvungen att kämpa o slåss för att få den vård man har rätt till, o samtidigt som hela kroppen vill lägga av blir ju inte psyket bättre och återigen förlorar man orken till att bråka om det man har rätt till.
Och även fast folk kommer med råd i väl vilja, så har ni inte varit i denna sits är det inte så enkelt som ni vill tro att det är för man orkar inte
, varje dag är en kamp och att slåss mot vården då orkar man inte, det man focuserar på är att orka sig igenom var dag, ja helt enkelt att överleva...
Men återigen jag e jätte glad för er som mår bra och hade min operation lyckats hade ju jag mått som ni...

hej alla goa läsare...
Jag lever, tyvärr finns de ingen mottagning för internet där jag ligger därför jag inte skrivit innan.
Nu sitter jag nere i rök rummet o funderar på det mesta och tänkte ge er en uppdat.
Eftersom jag skulle va på sjukhuset kl 7 i måndagso det inte fanns ngn ledig sjuktaxi precis då fick jag åka 5,55.
Sen som vanligt vart det ju att vänta, min syster va med mig fram tills jag skulle rullas ner.
Tror klockan kunde varit 8,20 när jag rullades ner till operationen där dom skulle förbereda mig.
Själva operationen tog 4timmar det jag vet är att fixade tarmarna o sammanväxtersamt gjorde omden andra kopplingen, jag har kopia på op berättelsen så jag ska skriva ner den åt er sen när orken finns.
Fick ligga på uppvaket en natt innan jag kom till avd.
Har haft besök av bästaste Lisa sen även syrran, anders, mamma o barnen så det har varit okej trots allt att vara här.
idag tog dom bort ryggbedövningen vilket innebär att jag har sjukligt ont...
i morgon ska dom ta bort katetern oxå.
På ronden idag undrade läkaren om ja kanske ville åka hem, o igentligen vill ja ju de men jag vågade inte åka hem än för jag vill inte va tvungen att åka tillbaka sen så ja sa att ja iaf ville stanna en natt till, då sa han okej och att jag skulle få börja äta annat än flytande.
Efter 20-30min kommer han tillbaka o säger att han har ångrat sig och tycker jag ska ha flytande en vecka till för att sen gå över på pure i 6v.
Så jag antar att jag blir utskriven i morgon....

om en timma åker jag till sjukhuset och jag är mer än nervös.
operationen ska starta nu på morgonen och det e ju bättre än att man skulle fått vänta tills i eftermiddag.
Vet inte vad som är värst i allt detta men tippar nog på att det är ryggbedövningen livrädd när dom ska sätta den =(
Känner att jag inte har ngt direkt att skriva just nu då de e total kaos i mina tankar.
Men ja tar med datorn o lovar att uppdat så fort jag fått lite ork...

Det blir ju aldrig som man tänkt sig så dagen har tillbringats på sjukhuset med minstingen =(
På kvällen byttes vi av så gubben min tar natten på sjukhuset får vi se hur de blir i morgon.
Men iaf så är ja på tok för trött för att skriva ner mina tankar inför måndag, men de fixar ju jag i morgon =)

Så då har jag överlevt denna dag oxå, måste till stor del ha att göra med vilket underbar sällskap jag hade =)
Lisa o Patrik hämtade mig på morgonen, sen släppte han av oss vid sjukhuset och åkte på äventyr med sonen.
Först fick ja träffa sköterskan o så.. sen va det dags för kirurgen.
Inget vart som jag hade trott, fast igentligen trodde ja väl inte så mkt mer än att det skulle va en rätt snabb operation o jag skulle kunna åka hem på onsdag kväll, men shit vad fel jag hade.
Kirurgen har bokat operations salen hela måndagen åt mig, det kommer va två kirurger som opar mig men en tredje kommer in då o då.
Summan av det hela blev iaf att dom ska göra en grundlig genomgång och verkligen kolla allt i min mage, och på ett av de nya kopplingarna med tarmarna skulle han sy om för han hade sett ngt där,sen skulle dom oxå göra en ny gastroskopi när jag e sövd.
men tyvärr så blir jag kvar på sjukhuset minst en vecka o det känns ju inte alls upplyftande kan jag ärligt säga.
men har iaf haft en toppen dag med bästaste Lisa, på det sättet va all ångest värt det =P
En sak e säker och det är att jag tar med min "pärla" (dator) så jag har ngt att pyssla med o så fort jag återfått orken ska ja uppdatera er =)
nu e det dags för sängen så trött.

Hoppas ni haft en toppen fredag alla

Vaknar av att dom plogar ute, va fan!!! Snön skulle ju inte komma mer o nu har de kommit MASSOR! Så det blir att snart gå i ide igen =P
Idag är det inskrivning på sjukhuset som gäller och jag kan ärligt säga att jag inte är så pigg på att åka in =(
Men det ska bli så skoj att träffa Lisa och hennes man igen =) Och denna gång får jag träffa deras älsta son.
Lisa kommer va med mig på sjukhuset under dagen o det känns så otroligt skönt, men ångesten är ju som den är ändå och den lever ett eget liv, tyvärr.

Återigen vill jag att ni främlingar där ute ska veta hur oerhört tacksam jag är för era mail och era varma kommentarer, för hur det än må vara så är det så skönt att ha er som försöker lyfta upp mig, och att ni kommer med ideer är guld värt.
Tror när man lever i detta som jag gör då blir man lixom hemmablind.
Det va som min man sa, att när han såg kalla fakta blev han så berörd o ledsen och då lever han dagligen med mig men man ser de nog inte på samma sätt när man är mitt i det.
Men det är tufft, och det måste va extra tufft för han då kroppen på mig ofta lägger av, så påbörjar jag ngt i hemmet får han i regel avsluta det, och jag hatar att jag inte kan själv =(

Sen blir jag så jävla arg på en del människor, är ni verkligen sanna?
Varför måste ni tro att kalla fakta vinklat programmet för att få mer tittare????? Det stämmer ju verkligen inte.
Dom berätta min livs situation precis som den är och ändå kom inte all skit med, så det som va med på repotaget är ju igentligen bara en liten del, är ni verkligen så förbannat trångsynta?!
Bara för att eran op har lyckats så finns det ett helt gäng opererade som inte lyckats, okej fine det e ju bra att ni lyckats med eran och jag är jätte glad för eran skull MEN som sagt det finns dom som inte har det lika bra som er! Kan ni inte bara acceptera det o ge fan i att klaga och tro saker ni inte har en aningom?!
Sen är det ju så att alla positiva operationer pratas det så mkt om men nu när kalla fakta tog upp lite vad som kan hända om det inte går bra då får ni frispel och förstår inte varför dom inte pratade mer om dom lyckade operationerna, ne för det är alltid dom man får höra om medans dom som inte lyckats talas det inte alls om. shit vad irriterad jag vart nu hahaha...

Har bestämt mig att inte läsa på olika forum mer då jag gjorde det igår där folk diskuterar mig fast dom inte känner mig eller har en aning om hur jag igentligen har det.
Man blir ledsen o kränkt och jag känner att jag orkar inte det, inte nu iaf.
Så jag håller mig till blogg kommentarerna, mailen och facebook. =P

Ne nu ska ja ta mitt kaffe o gå ut i snön för att ta ngr bloss, brrrr kallt.
Ha en toppen dag där ute alla goa mäniskor.

Igentligen så i allt elende som är med denna skit kropp så har de även fört en hel del gott med sig.
Tack vare dessa problem, har jag haft äran att få kontakt med en massa underbara mäniskor, vissa har man kommit närmre in på livet än bara om just detta med gbp operation.
Känns så skönt att veta att dom ändå förstår en eftersom man som sagt trodde man va ensam i så många år.

Jag har en redig blogg torka känner jag.
Vet inte om de oxå beror på min värk o att minstingen är sjuk, så synd om henne =(

Sen är det ångesten inför operationen, rädd för vad dom ska hitta mer i min mage, eftersom inte allt syns på en rötgen.
Jag har ju inte mkt till val än just operera mig så dom kan lokalisera felet.
MEN det finns ju alltid ngr men...
Jag ser inte fram emot vistelsen på kss, deras bemötande innan har ju inte varit mysigt o även om det fanns dom som va helt okej så är ju den större delen av personalen inte nice alls.
Undrar hur länge man ska ligga inne denna gång? JAG VILL INTE!!! men måste...
kommer ha med datan till sjukhuset så jag har ngt att sysselsätta mig med iaf...

Imorgon kommer Lisa =) weeee o hennes gubbe oxå förstås =)
Dom e så söta så, dom kommer o hämtar mig i morgon för att köra mig på inskrivningssamtal, och gogumman Lisa skulle va med mig <3 betyder ju så mkt.

ne jag får skriva när inspirationen kommit tillbaka.

Jenny om Kärnsjukhuset i Skövde, KSS:

Fan jag får ont i magen när jag läser detta! Förstår hur du känner men kan ni inte gå ihop o anmäla sjukhuset eller enskilda läkare och få prata med högsta hönset kanske?
Detta kan ju inte vara lagligt!
Hur kan man missa en inflammerad blindtarm??
Sinnessjukt! Man saknar ord liksom....
Jag hoppas att allt går bra för dig nästa vecka annars får ju nåt annat sjukhus ta an dig o lösa dina problem.
Du e fan 30 år o lever inte ett värdigt liv.
Jag lider med dig o din vän.
Kram på er båda.

Hej Jenny.
Visst är det jävligt skrämmande =(
Och det värsta är ju att man klarar sig inte utan den våd sjukhuset har att erbjuda så man får tacksamt vara nöjd med det lilla som sköts på rätt sätt, vilket i vårat fall är väldigt väldigt lite! Tycker inte heller att det kan va lagligt!
Jag har funderat så många gg på att anmäla, men varför skulle ngn tro på mig en simpel patient mot kirurger? Men nu är vi två, Jag o lisa och snart kanske det vågar träda fram fler... när man jämnför bemötandet och vad som INTE dokumenterats i våra journaler så är de skrämmande hur två från början helt främande personer kan ha så lika uppleverser m.m
Men absolut ngt måste göras, men just nu går både lisas och min ork till att klara dagarna, men en vacker dag får även vi tillbaka våran energi och då jävlar ska dom få veta att dom lever ;)

Där har ju jag gjort mina operationer alltså, gbp operationen, opererade bort den dåliga gallblåsan, sen tillbaka pga infektion där så dom öppnade upp det o det skulle själv läka innifrån (som tydligen va vanligt efter en gbp hade ja inte en aning om) Och ärr bråck samt sammanväxta o tvinnade tarmar (som oxå tydligen är vanligt).
Om typ 1,5v eller så ska en ny operation göras på just KSS där den trånga passagen i tunntarm bla ska fixas, och jag e livrädd!!!!!!
Och i detta sammanhang handlar det inte om att jag just är rädd för att opereras utan för att det ska ske på KSS.
Inte nog med att man ofta undrar hur stor kompitens dom har men det bemötandet man får, speciellt på avdelningen sen efter är vidrig.. Ingen lyssnar om det är ngt fel ingen tar hänsyn till patienten m.m.
Sen är det ju så att min älskade Lisa som dom tydligen tror dom kan behandla hur som helst, precis som dom gör med mig, men hon har nu varit på Kss igen och allt är bara så jävla beklagligt, nu ska ni få höra en del av den sista turen hon hade... Stumpan min.
Blir lite upprepning så ni hänger med ;)
Hon blev ju akut skickad till KSS av sin vct pga smärtorna hon hade i mage och att hon kräktes.
På KSS gjordes röntgen och efter ville dom lägga in henne med alvedon o dropp, då visste inte hon eller hennes man vad det va för fel, men eftersom Lisa blivit så fel behandlad där tidigare insåg dom att i detta läge skulle dom inte ta ngr chanser, hennes man ser till att få henne utskriven för att köra ner henne till sahlgrensks akutmottagning, när han kräver att få henne utskriven, säger då kirurgen att de e på egen risk och att hon hade svullen tarm och antagligen tarmvred.
Dom åker ner till sahlgrenska akutmottagning, där en ny röntgen görs.
Hör o häpna!!! Hon har inte bara tarmvred utan en jätte ful och inflamerad blindtarm!!!!!!!
Som KSS "missat" att se på röntgen svaret!! VA FAN!!! hallå de e ju så farligt, idioter!
Iaf så blir hon ju opad där nere o dom tar bort blindtarmen o fixar tarmarna.
Dagen innan det är tanke att hon ska åka hem ringer hon mig o vi pratar lääääänge.
Då visar de sig att dom ville att hon skulle få i sig flytande för att se att allt funkar innan hon kan åka hem o så långt e de ju okej.
Problemet är att när hon börjar dricka svullnar buken upp och det gör sjukt ont, nuu handlar de inte om ngr enorma mängder flytande.
Hon ringer på sköterskan som tycker att dom ska avvakta, och ger henne två tabletter om smärtan.
Givetvis vågar inte hon ta dom för det innebär ju att hon måste svälja ner dom med vatten.
Flera timmar går och hon ringer på sköterskan igen, för svullnaden ger sig inte! Men får svaret igen att avvakta.
Nästa dag först kommer en läkare som säger att hon kan åka hem och att svullnaden nog inte e ngr problem utan de kan bli så =(
Hon åker hem, med sin svullna mage och sina smärtor.
Det går ngr dagar men magen svullnar ännu mer och gjorde ännu ondare =( så hon går till vct, dom skickar henne till KSS för det behövdes en röntgen då dom på vct va oroliga att det va hål på tarmen.
Röngen enligt KSS såg bra ut så hon fick åka hem med värktab och en tid för gastro veckan därpå.
Minsta illa hon åt eller drack skar som knivar genom buken, tänk er den sjuka smärtan hon hade.
Det går ytterligare dagar och vi pratas vid över telefonen, efter vi lagt på tar det en stund så får jag ett sms där det står: 
Det tar verkligen aldrig slut på eländet.. Hann inte mer än lägga på luren när vi pratat förren jag upptäckte blod på kläderna.. Då hade det börjat välla ut gammalt blod ur ett av op såren, så det var bara att åka till vct där klämde läkarn ut stora klumpar med levrat blod och la om såret och så ska jag tillbaka i morgon så dom får titta.
Dagen efter e hon tillbaka till vct för att klämma ut mer blod =//
Dagarna går o det rinner ut massa ur hennes sår trotts förband m.m.
Så blir det iaf att hon åker in till KSS igen, där dom tittar på såren men bestämmer säg för att sätta mer stygn så det är ordentligt slutet, men inge dränge eller ngt??!!!
Hon får lite morfin men INGEN lokalbedövning, hon sa att det gjorde så sjukt ont vilket man kan förstå o vad e det för jävla sjukhus som inte ger lokalbedövning innan dom syr???
Sen åker hon hem o det går bara ngn dag så är hon tillbaka på KSS!
Då får jag senare detta sms från henne :
Gissa vart jag har tillbringat efter middagen? Jo på akuten igen.. Är så trött o arg på dom.. För  idag var dom helt plötsligt tvugna att öppna såret som blöder pga infektion, och det borde ha gjorts direkt istället för att sys ihop ännu mer sa kirurgen idag.. Fick världens panikångest attack där inne efter han körde in en jättetops o rörde runt utan vare sig bedövning el. Annat. Hur e det me dig idag? Kram.
Återigen ingen lokalbedövning, fy fan dom e ju sjuka, varför sparka på den som ligger?
Nu ska hon göra en gastroskopi på måndag, o det kanske e bra vad vet jag? Men vad ska en gastro göra mot hennes svullna buk? smärtan hon har som är omänsklig.
Jag kan bli tokig när jag tänker på ALLT hon blivit utsatt för av framför allt underbara sjukhuset KSS.
Och där ska man nu bli opererad igen, weehoo välkommen fröken ångest typ!
kan ju ärligt säga att jag INTE känner ngt lugn alls inför kommande operation, en VET JAG att det finns dom som fått jätte bra hjälp där o att ni gillar KSS + personal, men jag gör det inte och det finns fler.
Trodde tanken var med sjukhus och en sjukhus vistelse att man ska känna sig trygg? och i bra händer för är man på ett sjukhus så får man ju hjälp, eller???????????!!!!! Huaaaa....

Jag ska fortsätta svara på era kommentarer i morgon men nu är jag så trött att ögonen går i kors =P
Nattinatt alla där ute <3

Får att inte det ska bli så mkt för att läsa så kortar jag av era kommentarer och tar bara den biten jag svarar på =)

Terhi om Kalla Fakta...:

"Den där positiva statistiken är ju missvisande. De mäter ju inte hur folk mår efteråt, bara hur mycket de gått ner i vikt och sen inte gått upp igen."

Hej Terhi.
Visst är det så och det blir ju helt fel igentligen för då går dom ju på att faktiskt folk går ner i vikt som syftet är med just sån här op, men det dom inte tänker på är att ju fler op dom gör ju fler komplikationer visa sig, nu vet jag ju själv hur otroligt svårt det är att berätta att man mår så dåligt men jag hoppas fler träder fram för det är en viktig sak att visa, tyvärr är skammen oxå väldigt stor.
Vill oxå lyfta fram att för dom som lyckats så har ju livet fått en enorm förbättring, och att det finns bra historier samt att det är viktigt att de finns sånna här operationer men jag tycker inte dom ska ske på löpande band, utan det ska göras en sån mängd operationer att det oxå finns resurser att hjälpa dom som stött på komplikationer o då spelar de ingen roll om det är psykiskt eller fysiskt, hjälpen behövs och ngn måste ta det ansvaret.
------------------------------------------------------------------------------------------------

Katja om Kalla fakta...

Sen den där "beteendevetaren" som kommenterar om dig? Att det är jobbigt för psyket att hänga med, vilket är tråkigt när kroppen gjort ett så otroligt jobb. :O/ Du hann inte maila dem och säga att dom faktiskt hittade ett fel? Hade varit bra att få med det i slutet av programmet!

Hej gumman.
Visst huvudet hänger ju inte med vid en på tok för snabb viktnedgång, men det är ju inte det som är problemet i mitt fall, hatar att vara dömd från början pga att man även har en psykisk diagnos.
Och det e konstigt när man va en tjockis så skyllde dom allt på övervikten vad det än må varit så var det enligt dom pga fettman, men nu när dom inte kan skylla på det då tar dom o skyller på de psykiska, man blir bara så ledsen.
Ne tyvärr hann jag ju inte meddela att dom faktiskt funnit kroppsliga fel o att det inte alls satt i mitt huvud som vården så duktigt sagt.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jenny om Kalla fakta:

"Jag tyckte inte programmet var särskilt givande då jag skulle vilja höra mer om problemen du har. Dom sa bara att du kräks dagligen men du har ju oxå en väldig smärta som det inte talades om och att du har näringsbrist och måste ta sprutor sas det ingenting om heller. Och det var ju verkligen synd att du inte hade fått det där svaret från kirurgen då!

Jag kände att det målades fram som om alla problem var psykiska vilka de ju inte är! Visst att du hade torgskräck o ångest ´även tidigare och att det har förrvärrats nu är väl ingen gåta..."

Hej Jenny.
Eftersom programmet va så tidsbegränsat så fanns det MASSA mer att berätta igentligen.
Jag har ju nästintill daglig smärta i magsäcks regionen, eller jag har det varje dag men vissa stunder varje dygn blir det sjuresor värre, och det behöver inte heller komma i samband med att jag försöker att äta eller dricka utan det säger bara *poff* så har ja så ont att jag får lägga mig, jag bli väldigt illamående dom stunder varje dygn då det gör som ondast, och då kräks jag oxå men det e så joobbigt för dom gånger detta händer utan att jag försökt mig på mat så finns det ju inget att kräkas upp utan jag bara får kväljningar, och av att man tar i så när man ska kräkas så blir oxå magsäcken så mkt ondare.
nästan dygnet runt känns min mage o tarmar som en tickande bomb och det e inge roligt längre =(
Ansträngningar gör oxå smärtan så mkt värre, inte diska o bädda, men om jag vill försöka möblera om eller dammsuga o skura golv..
Mina lever o njur prov visade att jag är undernärd för att jag inte får i mig maten och att jag har näringsbrist, men ingen verkar tycka att det är en dålig sak för det ända jag fått när svaren kommit är ett papper där det står just det, att jag är undernärd med näringsbrist.
Jag kan ju tycka att dom kan erbjuda näringsdropp eller vad som helst.
Jag ska ju igentligen ta massa vitaminer o så men eftersom jag har svårt att få i mig varken flytande eller mat så är det så svårt att svälja tabletterna så jag måste prioritera, menjag bad att få b12 i sprut form o det fick jag inga som helst problem, sen försöker jag ta min mitt val kvinna var dag men det är inte alltid det går =//
Tror jag får sluta där för annars kommer detta inlägg bli lika långt som en novell ;)
Må gott =) 

------------------------------------------------------------------------------------------------

Birgitta om Jag vill ju leva..:

"Hej!
Är inte opererad,men har en tanke ändå: För många överviktiga är det just deras omåttliga hunger som får dem att "överäta". Om hungern är kvar efter en operation blir ju tillvaron olidlig... speciellt om man får problem med att äta över huvud taget. Är detta inte viktigt att informera alla om som står i kö för en op? Trodde att hungern minskade om magsäcken blev mindre..."

Hej Birgitta.
Fast som just i mitt fall anledningen till att jag är hungrig är ju för att jag får i mig så minimalt med mat o dryck, nu menar jag minimalt, lagad mat är nästintill omöjligt men det kan funka var 30de gång att ta en tugga och få behålla det.
En opad som det gått bra för o som kan äta kan nog känna hunger oxå men blir ju mätt så fort att det inte är ngt sådant problem.
Så summan av detta blev att en lyckad patient lider inte av konstanta hungerskänslor, det är vad jag har hört när jag frågat runt iaf =)

undrar hur många det var som kollade på kalla fakta igår??!!
Tyckte det va jobbigt att se sig själv och dom fick fram allt jag sagt på rätt sätt, blir förbannad då folk skrivit att dom vinklar det på ett sätt så det ska verka värre än det är!
Bara för att det skulle bli bra tv.
Och det är SKITSNACK dom vinkla det inte alls utan dom tog upp sanningen helt enkelt.
Jag är jätte glad för folk som lyckats och för dom som det räddat livet på, jag hade ju säkert oxå varit lycklig om det hade lyckats för mig men så är nu inte fallet utan detta är min verklighet.
Det jag inte förstår med dom som det lyckats så bra för VARFÖR måste ni bli elaka i era kommentarer eller när ni drar igång en debatt?? Det är ju jätte bra att ni mår toppen men bara för att ni lyckats ger det er då rätten att vara elaka o kränkande mot dom som det inte gått bra för?
Ni är vuxna mäniskor för fan och kanske det är dags att bete sig som det oxå? eller?
Vi har inte valt att få nästintill alla komplikationer, vi ville väl oxå må som dom de gått bra för.
Men ni som inte har ngr komplikationer va lyckliga över det i stället, ni måste förstå att vi mår dåligt som det är ändå.
Sen tyckte folk att de va dåligt att kalla fakta tog upp det negativa, men va fan, om det en gång per år får pratas lite om baksidan dör ni då?
Hela denna grej med gbp operationer pratas de så gott om och det visas statistiker om hur toppen allt är, men ju fler dom opererar ju mer kommer den bra statistiken att sjunka.
Och det är väldigt viktigt anser jag att komplikationerna efter en sån här operation kommer fram så även kirurgerna kan informera sina patienter.
Tyvärr är det ju oxå så att vi, dom % som inte mår bra, skäms så och den skammen gör att man inte vill berätta, så länge jag led i tystnad för jag trodde ju det bara va jag, jag hade gång på gång fått höra att de sitter i mitt huvud så jag började ju undra om så var fallet? =( och det är oxå en skamsen känsla.
För man kan faktiskt acceptera att de sitter i huvudet om dom uteslutit att det är kroppsligt men dom sa ju det utan att ens ha träffat mig...
Jag hoppas i mitt hjärta att ni som inte mår bra vågar berätta för andra, för om ni kände som jag att man är ensam och ingen skulle förstå eftersom man hade ju gått ner i vikt så då skulle allt automatiskt vara bra, och för att man skämdes o kände sig värdelös, så är inget av det sant.
mer o mer skriver folk till mig att dom inte mår så bra, så ni får gärna skriva till mig..
Har från att jag starta denna resa med lokalnyheterna fått en tvillingsjäl som jag hoppas föralltid kommer vara en del av mitt liv, Lisa min gogumma <3 Ingen av oss mår ngt vidare fast hon har det värre än mig o det smärtar så mkt och jag är så orolig för henne, men hon vet att jag finns här.
ne nu är det dags att fixa lite kaffe o bara andas in lugnet som råder här då barnen är i skola/dagis =)

Nu ska vi se hur detta inlägg blir....

Känner att jag behöver lyfta fram vissa saker som jag trodde hade framgått rätt bra i bloggen men jag hade nog inte skrivit det tydligt nog så detta inlägg blir lite upprepning av tidigare inlägg.
Samt att i detta inlägga kommer det svar på lite kommentarer jag fått.

Denna blogg handlar ju om mig och min gbp operation och jag har därför valt att inte ta upp mina barn eller man för mkt då jag inte vill "hänga" ut dom.
Ngn undrade om jag inte ens hade barnen som ljusglimtar i livet??? Och GIVETVIS är dom mina ljusglimtar, det är ju för att jag har dom och älskar dom så högt som jag försöker få hjälp, att jag kämpar var dag är för deras skull, det är därför jag håller mig flytande för att jag vill att dom ska ha sin mamma... även för anders skull för hur det än må vara med mig så vet jag att han älskar mig o är orolig för att förlora mig att jag helt enkelt ska dö och jag älskar honom och vi hoppas en dag kunna göra allt det vi vill göra ihop även få åka på bröllopsresan som inte blivit av än =)

Sen är det så att mina fysiska problem är faktiskt INTE psykiskt!!!!!
Om ni läser inlägget från då jag träffade kirurgen så hade ju röntgen visat att tunntarmen va inte alls som den skulle och det finns ingen fri passage för maten att komma igenom, utan den stoppas och det är då det kommer upp igen, det är ytterst lite som kommer igenom den lilla passage som är, det är därför det blir ytterligare en operation om ngr veckor!

Vill oxå lägga fram att jag har samtalskontakt, jag träffar en psykolog en gång i veckan.
Jag har haft samtalskontakt många år även innan open, men vi träffas pga mina psykiska problem i första hand, men sen är det ju så att leva på det vis jag gör och blivit så sjukt illa bemött av vården så gör det ju inte att man mår bättre i själen.
Att inte bli trodd är fruktansvärt framförallt när du vet att ngt är fel på din kropp men pga att du har en psykisk diagnos tar dom dig inte på allvar.
Ja jag har min panikångest och socialafobi och den har INTE blivit bättre efter open, men anledningen till att jag oxå blivit aningen sämre är pga vården jag inte får för mitt fysiska.

Så det va nog det jag ville säga först o främst iaf...
 

Diskutionerna om kvällens kalla fakta är i full gång och åsikter och kommentarer haglar in på den ena sidan efter den andra, och då har inte programet visats än!!!
hur blir det då inte efter?
Jag kan ju oxå ärligt säga att jag kommer inte läsa diskutionerna på olika sidor, jag fixar det inte, blir bara så ledsen o knäckt då och jag har ju ingen ork eller energi att vara tvungen att försvara mig med.
Alla ni som faktiskt läst hela min blogg och ni som känner mig vet ju iaf vad min historia handlar om.
Och jag kan inget annat än snällt undan be respektlösa o kränkande kommentarer, för ska ni va elaka bara för att så kan de kvitta, och stör ni er på min blogg o vad jag skriver så är det ju faktiskt fritt att läsa den man är ju inte tvungen!!
Ne nu ska jag ladda inför programet, =)

bzzzz   Idag gäller det, eller?: LÄste längre ner i bloggen att du har smärtor som liknar mina. Jag har mina smärtor på natten och när jag ätit helt fel mat. Behöver ju inte vara så för dig att du har ätit fel mat. Har hört andra som fått dessa smärtor av typ all sorters mat. Så i den bemärkelsen har jag haft en jätte tur. Men det jag ville berätta var att jag har blivit hjälpt av omeprazol. Fungerar kanon oftast hjälper en tablett men i natt var jag tvungen att ta 2. Och de hjälpte nästan inte. Men till slut så gick det över. Har du provat att äta någon form av magsårsmedicin? om

Hej.
Jag har ju mina smärtor i magen även när jag inte försökt att äta =( så för mig spelar det igentligen ingen roll om jag försöker få i mig ngt eller inte.
Eller jo det gör ju ondare då jag försöker mig på mat och då spelar det absolut ingen roll vad det e för mat, all mat gör att jag får ont.
Jag hade ätit omeprazol i 1år sen gjordes ju gastroskopin där dom hittade såret och då sa han att jag skulle ta 2 i stället så nu tar jag 2 omeprazol men det hjälper inte =(
Men gud så skönt att den hjälper dig =) för sånt är guldvärt när man får ont.
Och jag e så glad för din skull o för alla som operationen gått bra för =) ingen är värd att ha det som jag o många andra med mig har det, men vi alla hoppas ju på en förändring ngn gång så vi får hjälp.
Kram Linda

Inser ni vilket kaos det är i mitt inre idag?
Att vara en person som mig med min personlighet så ska ni veta att det är fruktansvärt jobbigt att vara med på tv, eller det va inte heller rätt ord men det finns inget ord som kan beskriva heller.
Jag är en människa som inte vill synas och inte höras, jag tycker inte om konflikter och osämja, vill alla väl och tycker det är jobbigt att ta skit och att vara tvungen att konstant försvara mig.
Och ja då kanske man inte ska ställa upp i ett program som kommer ge en massa debatter, kritik m.m men jag va/är desperat efter att få hjälp o att få andra att få hjälp för eftersom jag så länge trodde jag va ensam och nu visar det sig att ni där ute är så sjukt många som mår dåligt så känner jag att saker o ting måste göras så då får jag ju ta allt det som detta medför.
Det ska bli intressant att höra dom andras historier kring en gbp op, det kommer även vara med en kvinna som mår bra så det e ju inte bara nattsvart i programet.
Men ni ska veta hur sjukligt nervös jag är inför i kväll...
Ni får gärna kommentera i kväll på bloggen vad ni ansåg om programet =)

Hejsan
Man blir verkligen berörd när man läser din blogg, men sen kommer det också lite frågor i huvudet som tex läste du på mycket vad det innebär att bli gbp opad innan du gjorde din op?,

träffar du samma läkare/kiurig hela tiden?

Har du bett om att de skickar vidare din provsvar till andra som också arbetar med GBP OP?

Jag har dock avbokat min op och står i den långa kön nu, men på infomötet fick man en massa info om biverkningar med mera och vad som kan hända, var på infomöte på aleris i skåne.
Man blir lite förvirrad när man läser din blogg...
Samtidigt väldigt tagen och arg på hur du har blivit behandlad.
Hoppas nu du blir bättre och att den nya opratioen kan hjälpa dig.
MVH

Information:
Alias/namn elsa

Hej Elsa.

Ja jag läste på under ngr år och letatde info om denna operation på nätet, men då gjordes de inte lika många operationer som det görs idag så komplikationerna var inte så kända, och om det nu hade visat sig så var det inget man visste som patient, och på de inledande mötena med kirurg där man fick veta saker va deras svar på vad som kunde gå fel att man kunde dö under narkos då det är extra farligt att söva en så överviktig person (vägde då 160kg men gick ner lite innan open) Och att det kunde bli ngn stor blödning under open men då va dom ju där, sen va det just det att huvudet kanske inte hängde med om man gick ner för fort, men det va inte tal om ngt sånt som jag har råkat ut för.

Nej det är inte samma läkare/kirurg var gång, men min vct läkare är ju samma o henne har jag haft alla år.
Men när det gäller sjukhuset har jag träffat olika kirurger, 3 närmare bestämt då den 4de kirurgen varit så elak och kränkande att jag inte vill träffa honom igen.

nej jag har inte bett dom skicka min provsvar vidare.

Hoppas du fick lite svar iaf =)

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag har inte läst hela din blogg, men ska göra det.
Men jag får en känsla av att det handlar om mycket psykist hos dig. Kanske jag har fel, men har man så ont som du har eller kan man inte äta efter open, då gör man ALLT för att rätta till sina problem. Du har många ursäkter för att inte uppsöka någon annan läkare.

Märkligt att du kan kräkas efter open, hur kommer det sig. Maten åker ju rätt ner i tarmen, hur i hela friden lyckas du få upp den igen. Skitsak kanske men låter märkligt i mina öron. Är det en GBP du har gjort ?

Information:
Alias/namn Ann Solander

Hej Ann
Jag vet inte vad jag ska skriva, du verkar ju redan ha dömt mig så det spelar nog ingen roll vad jag skriver då.
Men om du läste ngt av de senaste inläggen jag gjorde så är det ju dålig passage o därför kan jag inte äta o när jag gör det passerar det inte utan måste komma upp igen.
det finns MÅNGA som kräks efter denna op, och ja det är en gbp jag gjort.
//Linda

Har du ingen dietist att vända dig till ? Den matsedel du presenterar här låter ju helt galet för din mage.

Du ska äta proteiner, inte massa kolhydrater. Vet att du har ont, men det du äter är ju rent galet.

Mvh Ann

Information:
Alias/namn Ann Solander

Hej igen.
När man inte kan äta så det lilla som fungerar suger man fast vid, kan verka galet o då får det vara det.
Jag har försökt det mesta.
//Linda


----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Terhi om Torsdagen den 10de:

Hej Linda!

Ge inte upp, med lite tur kanske det ordnar sig. Vem vet, nu när din historia kommer ut så kanske någon stiger fram och har hjälp att erbjuda.

Jag ska se programmet i morgon. Jag är inte op:ad men jag har 60-70 kg övervikt(har lyckats tappa 14 kg med hjälp av hälsochoklad). Visst har jag någon gång för länge sedan haft tankar på op, men insikten om riskerna har fått mig att avstå. Du är modig och din blogg är väldigt personlig och jag hoppas de som hittar hit tar sig en extra funderare. Jag har en kompis som har fått en tid för op om ett par månader. Jag har gett henne länken till din blogg.

Att läkarna rekommenderar gbp så lätt tycker jag är skrämmande. Och om det är så att de medvetet mörkar problemfallen, då borde de inte få fortsätta i yrket.

En fråga som dykt upp många gånger medans jag läst bloggen: Fick du några råd om hur/vad du ska äta efter operationen? För en sak som jag lärt mig är att läkarna vet inte ett piss om näringslära. Under den mångåriga utbildningen läkarna går, läser de inte mer än några få dagar om näring. Så de har ingen koll.

Jag läste någonstans att maten man som gbp opererad äter ska vara torr. Vätska ska man inta mellan måltiderna. Du har nämnt att du kunnat behålla rån (kex?) och nu senast potatis-skruvar. Vad gäller vitaminer och mineraler, har du testat Mivitotal? Den är välbalanserad och innehåller mer än 70 olika vitaminer och mineraler samt spårämnen. Den är flytande så du slipper svälja tabletter.

Vad är åsikt om alternativ medicin?

Håll huvudet högt och kämpa för dig och din vän Lisa mfl. Den kampandan är härlig att se.

Kram / Terhi

Hej Terhi
Läkarnas sätt att ta tag i dagens fettma är att operera o sen i princip låta patienterna klara sig själva på vinst eller förlust för att våga erkänna fel o brister skulle dom aldrig göra =(
När jag gjorde den gjordes de mindre än 700 per år och idag 7000!!! och till nästa år vill dom ha dubblat mängden operationer, vilket e så skrämmande!

Jo visst fick man rikt linjer vad det gäller maten, vad som va lättaste och vad som skulle vara nästintill omöjligt utan att få dumping, så jag åt flytande rätt länge o sen pure jag va jätte rädd för att börja äta vanlig mat.

Mivitotal har jag inte prövat men det låter som en toppen ide =) Idag försöker jag få i mig mitt val kvinna iaf och sen har jag b12 sprutor det är väl det som funkar o knappt det, järn m.m gör att jag får så mkt ondare i magen så det kan jag inte ta.

Ber om ursäkt men jag förstår inte riktigt vad du menar med "vad är åsikt om alternativ medicin?"

Tack för dina ord, ska försöka orka kämpa för mig mfl.

Hoppas du fick lite svar =)

Hej mina blogg läsare...
Jag har fått många kommentarer med många frågor och jag ska sätta mig lite senare idag o svara så gott jag kan på dom, så har ni mer frågor eller så är det bara att ställa dom så tar jag och svarar på dom oxå senare =) kram så länge

Så ledsen jag känner mig, får bita mig i kinden för att inte låta tårarna komma.
Igentligen vet jag inte varför för jag har ju haft det så här så länge så det e ju inget nytt.
Hungern är ändå fruktansvärd och lika så med smärtorna i mage/tarm.
kanske det är hopplösheten som sköljer över mig då han sa att det är inte säkert det blir bättre, och hopplöseheten att veta att jag ska ha det så här ett tag till.
Sen har vi ju den enorma rädslan att bli opererad på KSS, och nu handlar det inte bara om mig utan deras bemötande mot patienter och ibland känns det inte som om dom har kompitensen till dom operationer dom gör..
Och att vara så beroende som man är när man är ny opererad och personalen oftast varit så vidriga o elaka...
Kommer ihåg när jag gjorde min gbp och efter open när jag efter ett tag vart lite bättre o hamnade på avd så va dom inge trevliga alls =( mamma va så arg för jag berättade för henne och hon såg ju själv, så hennes finska temprament kom fram o hon jagade rätt på alla o skrev ner deras namn haha...
Och en annan gång när jag låg på samma avd efter en op så hamnade jag i en stor sal, och på övregastro avd ligger de många gammla då va det en kvinna mittemot som ringde på personal för hon behövde hjälp till att gå på toa, deras svar va att det hann dom inte nu o det fick ju hon förstå så dom gav henne ett bäcken istället!!!! Tyckte så synd om henne =( o eftersom jag va rätt ny opad kunde jag inte hjälpa henne, usch vad jag mådde dåligt...
Sen är det ju allt folk skrivit o berättat för mig om just KSS deras historier om hur dom blivit bemötta och hur behandlingen varit =( fyy...
Och som jag skrivit innan Underbara Lisa som inte fått hjälp utan dom bara skickat hem henne hela tiden och om hon inte hade lyckats söka sig till en annan akutmottagning hade hon med störst sannolikhet inte levt idag =(
Detta får mig INTE att känna mig trygg och iom allt detta ökar ju då givetvis min ångest o allt vad det innebär.
Tyvärr har jag inte den möjligheten att jag kan åka till ett annt sjukhus pga olika problematiker jag har =( och ingen av oss i fam har ju bil =( sen att vara ensam på ett sjukhus långt bort det fixar jag inte för om det är ngt när jag är på KSS är det inte så svårt att få dit ngn.
Men hur det än må vara så har jag bestämt mig att allt som hänt både med mig och med andra patienter, och alla som blivit kränkta o inte trodda på, behöver få fram sin rätt till en rättvis vård med ett bra bemötande utan kränkningar.
Så anmälan ska göras det ska ni veta, och jag hoppas att ni som upplevt olika negativa saker spelar ingen roll om ni tycker dom är små så är det ju ändå fel, så ni får gärna kontakta mig för ju fler namn som anmäler ju mer måste ngt hända..
För det får ju INTE gå till så här!
Vi är ju beroende av vårat sjukhus och vi ska inte vara rädda eller må dåligt för att vi ska behöva söka vård, nej nu måste de ske en enorm ändring på KSS punkt slut.

Är totalt utpumpad efter dagens spänningar o ångest.
Men jag kom iväg o jag va på kss o träffade kirurgen.
Han va så trevlig och man kunde ju tro att han förstod att de inte va ett värdigt liv och att han faktiskt ville hjälpa mig, men sen slog det mig.... (vågar ju inte tro gott om ngn längre)
Dom har väl givetvis sett trailern för kalla fakta och fått eld i baken, för om jag kunde va med i kalla fakta har dom ju inte en aning om vad jag skulle kunna hitta på =P
Men iaf då dom sa förra veckan att dom inte såg ngt på röntgen visade sig nu att dom visst såg saker.
Tunntarmen va onormalt vidgat o ngt mer samt att det va ngt med att passagen va dålig så det staka sig o kom inte igenom.
Så HA!!! det va fan inte psykiskt så de så!!!!
Men sen vet vi ju inte vad dom kommer hitta mer när dom öppnar..
så operation igen om ngr veckor skulle få veta när nästa vecka.
Orolig inför att opas då jag faktiskt blivit sämre efter varje gång o haft svårare att äta.
Jaja jag vågar inte hoppas på ngt än..
4år med samma skit o flera operationer o de har aldrig blivit bättre utan sämre, så jag tror ju inte riktigt på att denna open ska hjälpa...
men det märker vi då.
nu e det sängen för mig men nu vet ni lite om hur de gick iaf =)

Nattinatt alla <3

Fy fy fy vad jag inte mår bra, ångesten är vidrig och jag vet inte hur jag ska överleva detta.
Det känns som om detta möte ska avgöra om jag kommer få hjälp, om jag har möjlighet att få ett värdigt liv, ja helt enkelt ska väl min livsdom avgöras idag..
Tänk om han är som alla dom andra jag träffat, nonchalant o kränkande.
Tron om att dom kommer bry sig är noll =(
Eller e det så nu att dom kanske har sett trailern för kalla fakta och inser att dom kanske faktiskt behöver ta tag i problemet?? Nej det va ju önsketänkande till max.
Eftersom man har så otroligt dåliga erfaranheter av detta med KSS, att man blivit kränkt till tårar så många gg gör ju oxå att jag är inställd på att bli det idag med =(
Men kanske, bara kanske så hjälper det att min taggade mamma är med?
Men det e inget skoj att må så här =( och det är ju heller inte meningen att man ska må så här för att träffa en kirurg! eller?
Håll nu tummarna för att det finns en plan för mig idag!!!

Ps: Ellinor och Lisa ni finns i mina tankar jämt mina go tjejer <3

askungen om Jag vill ju leva..:

hej

det låter som du äter helt fel saker, du väljer inget lättsmält direkt, prova lite yogourt och flytande former så som soppor.
Vindruvor är ingen höjdare för ngn matsmältning egentligen.
Och saltringar och annat skräp är väl inget att ha?
Kött?
Du skall tugga sönder allt ordentligt, och äta långsamt. Välja bättre mat och lättare mat.
En GBP trodde jag inte kunde spy alls.
Men suck.. trist när det inte fungerar.. Nu vet jag ju inte hur länge sen du opererades men vad sägs om näringsdryck om du nu är så yr och illamående och inte kan få i dig riktig mat?
Bara en fundering.
Strunta i grönsaker och frukt och svårsmält och fullkorn och fibrer. Sådant sabbar våra magar...
:(
Men det är bara att göra det bästa av det hela.

Hej Askungen.
jag opererades januari 2007 och problemen började väl 4-5mån efter open.
Jag har provat ALLT, näringsdryck silade soppor, kött finns inget jag inte försökt med under åren som gått.
Nu funkar det rätt okej med kaffe och lättsaltade skruvar o då suger jag fast vid det hur mkt skräp det än må vara.
Igår tex försökte jag igen, jag försökte med potatis soppa utan bitar (kräktes o fick sjukt ont) Jag försökte med smörgåsrån (kräktes) provade en sked av min yngsta dotters mat, mixat kött och potatismos (ont och kräktes)
Av näringsdryck som jag fått utskrivet av sjukhuset, får jag så ont, dumping och kräks.
Vill oxå poängtera att  gudarna ska veta om jag äter ngt jag måste tugga tuggar jag så sjukt noga, äter mer sakta än vad som ska behövas.
Och nej vi gbp opad ska väl inte kunna kräkas, men det finns så många som gör det vilket är för mig ett frågetecken.
Som min livssituation är och har varit så spelar det ingen roll vad jag försöker och en sådan situation som jag o många med mig har går det inte att göra det bästa för man orkar inte då inget hjälper..


Anna om Tårar..:

En sak som slår mej när jag läser din blogg är om du provat att söka annan läkare jag får känslan av att du går till samma läkare och samma sjukhus trots att du inte är nöjd med vården där.
om du inte redan provat så hade jag letat upp en privat läkare.

Hej
Dels så har jag vissa problematiker i mitt mående som gör att jag har så svårt att ta mig någonstans överhuvudtaget, och det är tillräckligt svårt att hitta ngn som kan köra mig till KSS.
Och vad det gäller privat så har jag inga pengar i världen till det då fk har strulat till det för mig

Natten har varit ångest fylld, jag har inte ens sovit en timma denna natt.
Tårarna har runnit och dom verkar vilja fortsätta idag.
Ont som fan, hungrig, känner mig som en enorm börda för allt o alla.
Åt ngr vindruvor igår kväll och många timmar senare va det dags att kräkas för jag stod inte ut längre o då hade jag kämpat länge ska ni veta..
Ska det va så här?
Jag är undernärd med näringsbrist, varje centimeter av kroppen värker, magsäcken o tarmarna krampar nog tusen gg per dag och då får jag ligga i foster ställning tills de ger sig =(
Vet ni jag vet inte hur mkt mer jag orkar.... kan ni förstå det, kan ni förstå mig?

Jag är så otroligt avundsjuk på er som gjort denna operationen o som mår bra och allt har gått jätte bra.
Kunde jag inte fått ha lite tur, bara lite, trodde det va dags för mig att få leva mitt liv nu efter ett liv av sjuklig fettma och mobbning, blickar och glåpord, men nej..
Tror vissa är dömda till att leva illa hela sina liv, och jag är en av dom, mitt öde är nog inte att få må okej, utan jag ska ha det för jävligt tills den dagen jag dör helt enkelt.

Fuck it...

Vet inte om jag vill att det ska bli torsdag...
Kalla fakta sänder då sitt program kl 21 och jag mår dåligt av att veta att jag där i tv ska berätta om mitt liv.
Jag är inte med länge utan kanske 10min och på dom minuterna hinner jag få med rätt mkt och jag hinner även med att gråta =(
Detta är inte som att medverka på allsång på skansen eller ngn frågesport, utan detta är om mitt liv, det är ngt känslosamt som jag ska dela med svenska folket.
Jag är en person som inte vill stöta mig med andra, vill inte bråka och jag är absolut inte en egoistisk person, jag vill andra mer väl än mig själv.
Då man blivit mobbat under sina skol år så har man en så sjukt låg självbild och självkänsla och vetskapen om att säkert många där ute kommer titta på detta o skratta..
Jag har ju valt att inte godkänna alla kommentarer som lämnas, men det är många som inte är så nice.. och jag försöker skaka av mig det men sammtidigt blir jag ledsen och arg.
Dom menar att jag valt den enkla vägen och när jag valde den vägen får jag ju skylla mig själv om jag drabbats av ngn komplikation.
Men jag orkar inte försvara mig längre och jag anser att dom som känner mig vet hur jag mår o tänker och det är ju det viktigaste.
Sen som jag nog sagt o skrivit tusen gg så om operationen hade lyckats hade det ju varit underbart och jag hade säkert haft det liv jag alltid drömt om, men så är ju inte fallet nu utan nu är det enbart skit!
Och man kan ju undra hur många de är som kommer kolla på pogramet på torsdag??!
Jag kan även undra om mäniskor där ute kommer förstå vad det innebär att om du väljer att göra en gbp operation och du drar nitlotten som jag och många andra gjort... om dom ändå tror att den nitlotten är bättre än ett liv som tjock?
Ojoj om jag haft en aning hade jag lätt valt ett liv som tjock även fast det säkert hade innebärt ett kortare liv pga alla sjukdomar som följer fettman.
Men då hade jag iaf kunnat leva dom åren i stället för att ha det som jag har det nu.
Jaja summan av detta inlägg är iaf att ångesten inför programet på torsdag är sjukligt hög och jag kommer skämmas mer än någonsin!!!!

Jag vill ju leva men jag vill inte leva så här.
Har tappat räkningen på hur många gg jag har kräkts denna helg och visst jag får väl skylla mig själv då jag försökt att äta.
Har försökt med sallad, tackos, potatis, mört kött ja you name it.. men inte då.. och det har nu börjat *svida* på ngt konstigt sätt i halsen då det är dags för mig att få upp maten..
Vet ju inte hur många de är som läser denna blogg och som INTE är gbp opererade, men vi som är det har ju ingen magsaft så när jag kräks är det maten som kommer upp och den är lixom inte blandad med ngn vätska vilket gör att det gör ondare att kräkas nu än innan open.
Men vad ska man göra när man ibland får panik för hungern är så stor, det hade ju varit så mkt lättare att strunta i mat om man inte alls va hungrig men så är ju inte fallet just nu.
Sen är det ju den ständiga svimmningskänslan man har, jag tror ju att den ska bli lite mindre bara jag får i mig ngn mat, så fort jag anstränger mig är jag ju livrädd att tuppa av i en hög på golvet och det är ju inte en mysig känsla.
Nu är det ju så att det händer ju lite denna vecka som gör att ångesten är på topp och jag vet inte hur jag ska lyckas att överleva detta =(
Måste komma på ALLA frågor som ska ställas till kirurg på tisdag, och det är bara att hoppas mamma är riktigt taggad den dagen så hon får fram sitt finska humör ;)
Annars kommer man väl åka hem med lika många frågetecken som innan.
Kan oxå ärligt säga att jag inte igentligen vill åka in o träffa kirurgen och det handlar då inte om att jag inte vill ha hjälpen utan att man varje gång blivit kränkt och nonchalerad av dom.
Man sitter där framför kirurgen och känner sig så liten på jorden för någonstans är det dom som sitter med makten i sina händer, anser han nu att de e mitt huvud de e fel på så kommer dom ju inte heller hjälpa mig..
Jag vill ha en plan, att dom ska ha en plan på hur dom ska gå vidare för jag vill inte ha det så här i resten av mitt liv (som då inte kommer bli långvarit) jag vill inte ens ha de så här i ngr år till, det får räcka nu 4år räcker av denna skiten.
Jag vill vara lycklig och framförallt vill jag känna att jag vill leva mitt liv!!!

Ellinor  om Att Äta:

Skruttunge,du BEHÖVER bloggen för att sätta ord på det du upplever!Finns här,dom som läser av "nyfikenhet" får du strunta i!Jag är helt säker på att det så småningom kommer att dyka upp en och annan som inte känner sig ensam och misslyckad längre.DU,lite soppa vore bra!Kramis

Ellinor du får mig att le... Kram i massa massor till dig <3

Jag har nu i ngr dagar kunnat äta lättsaltade skruvar o vindruvor, vissa gg har jag fått ont men inte behövt kräkas.
Så då tänkte jag igår att jag skulle föröka äta middagen med familjen igår det va potatisgratäng o kött..
Men tjii fick jag och ont så in i helvete... och givetvis fick jag kräkas direkt.
Så nu tror jag att vi skiter i att äta mat helt enkelt, varför ska jag utsätta min kropp för såna sjukliga smärtor??

Sen har jag funderat på om min blogg gör ngn skillnad för ngn där ute?
Mitt liv är mer eller mindre natt svart jämt och jag kan aldrig skriva att jag är lycklig.
Så frågan är om de finns ngn mening med att fortsätta bloggandet? Vill ni fortsätta följa min bittra verklighet?
Jag har ju fått kontakt med bla Lisa och Ellinor två underbara personer som verkligen förstår o finns där..
Och jag ser ju att de e rätt många inne var dag o kollar men jag vet ju inte om ni vill fortsätta följa denna resa som just nu bara är en väg neråt.... 

Ibland undrar jag om ni kan förstå hur det är att vara tvungen att leva i en kropp som gör att livet inte är värt att leva?!
Det är sjukt tufft ska ni veta och åren går men inte blir det lättare för det.
Ofta försöker man hålla sin fasand men den rasar oftare än man velat och nu är jag riktigt nervös inför mötet med kirurg på KSS.
Dom har gjort fel bedömningar på patienter som har och kunde ha slutat med dödsfall, deras bemötande är inte mänskligt och man blir i stortsett varje gång så kränkt att tårarna bara rinner.
Dom hade ju inte sett någonting på min DT, men enligt han så såg man inte så bra på en sådan utan man såg bättre på typ en skelett röntgen????!! Kan ju inte förstå det där.
Han hade pratat om att man kanske fick öppna upp mig för att titta hur det ser ut där inne, men helt ärligt hur tryggt känns det?
Efter varje gång dom öppnat mig har det tillstött ngt nytt och svårigheterna att äta har blivit mer.
Pratade med Katja som oxå gjort en gbp men mår toppen o tycker de är det bästa hon gjort, jag fråga henne om kräkningar.
Om hon ska kräkas måste hon göra de inom 10min för sen har det passerat och det finns inget att få upp.
Om jag ibland ska försöka härda ut smärtan som blir har jag vid tillfälle somnat o vaknat 1,45min senare och det gör lika ont då och jag får kräkas, är de då inte märkligt hur de skulle kunna vara psykiskt? för om de är psykiskt så kan du ju inte kontrollera kroppen utan om allt varit som de ska så ska ju maten efter nästan 2 timmar ha passerat, eller e jag trög nu bara??
många fråge tecken har man o inte ett enda svar =(

Om min underbara Lisa som jag skrivit om tidigare har ont, jävligt ont =(
Hon opades ju i helgen på sahlgrenska och när hon började dricka svullnade buken upp o hon fick mkt ondare..
Dom ville avvakta, men efter massa av timmar ringde dom läkaren som i stort sett avfärdade att de skulle vara ngt fel och hon fick åka hem.
Men eftersom hon efter ngr dagar vart mer svullen o fick ondare gick hon till vct som i sin tur skickade henne till KSS för att en röntgen skulle göras då dom va oroliga att det va hål på tarmen.
men som vanligt på KSS visade röntgen inget och hon blev hemskickad med värktab och att hon skulle få göra en gastroskopi nästa vecka...
Minsta lilla hon försöker dricka eller äta skär det som knivar i magen på henne!
HALLÅ KSS NI INSER ATT DE MÅSTE VA NGT FEL VA???
Eller  det så jävla simpelt att ni orkar inte ta emot alla patienter som inte lyckats med denna skit operation?
Jag menar det e ju inte bara jag o Lisa som blir behandlade på detta viset.
Usch, så orolig för henne för det förstår ju vilken mänsklig person som helst att ngt är jävligt fel...

Idag ringde kirurgen till min mamma...
Han berättar för henne att dom såg inget på röntgen =(
Och även fast jag trodde jag hade ställt mig in på att det inte skulle visa ngt så rasade allt.
Vet inte hur jag ska gå vidare nu men vi ska ju träffa han den 8de..
Men just nu känns allt mer än bara skit =(

Igår pratade jag med en underbar tjej som heter Lisa för första gg på telefon.
Vi har mailat rätt mkt med varandra och hon tog kontakt med mig efter att jag va med på lokalnyheterna.
Igår när vi pratade så i mkt av det hon säger kan det lika gärna va jag som sagt.
Vi två igentligen främande personer har en så skrämmande lik livs situation, och hur i helvete ska det kunna vara psykiskt då?
Allt jag fått höra har hon oxå hört, hon har iaf åkt in till kss och försökt få hjälp men gång på gång blivit hem skickad.
Jag hoppas hon vill dela sina journal kopior med mig för hennes historia gör att man blir så rädd för hur faktiskt vården fungerar på kss, och om jag får ta del av hennes journaler och med hennes samtycke ska jag starta ett krig utan dess like.
För hur det än är och hur konstigt det än för er kanske låter så har jag så mkt lättare att kämpa för ngn annan än mig själv, men jag har bestämt mig att kss är under all kritik och måste anmälas.
För om inga anmälningar kommer in kommer dom ju hålla på som dom gör och det är fan inte okej!!!
För att få fram ngt exempel om Lisa nu då så kan jag gå så nära som i fredags då gick hon till vct på morgonen för hon hade så sjukt ont och kräktes och mådde illa, dom skickade henne akut med ambulans till KSS där gjorde dom en röntgen.
Då vill dom lägga in henne med dropp och alvedon och vid detta laget har varken hon eller hennes man fått veta vad röntgen visade.
Men denna gång ville dom inte ta ngr chanser så Lisas man såg till att hon skulle bli utskriven för att åka till sahlgrenska akutmottagning, och då får när dom vill att hon ska bli utskriven får dom veta att röntgen visade misstänkt tarmvred pga svullen tarm!!
OCH DOM VILL LÄGGA IN HENNE MED DROPP O ALVEDON, VA FAN!!!!!! DET E JU FARLIGT MED TARMVRED!
Iaf så kör Lisas man ner henne till sahlgrenska där görs det en ny röntgen som desutom visade en eventuell blindtarmsinflamation!!
Återigen, hur i helvete kunde KSS ha missat det?!!!
Hon har ont och hon kräks hela helgen får sms av henne på söndagen då hon väntar på ronden för att få veta vad som ska hända.
Hon blev iaf skickad på operation på söndagen för att dom skulle kolla blindtarmen.
Det slutade med att dom opererade bort blindtarmen och fixade en hel del sammanväxtningar som var.
Och i allt detta så ville vårat underbara (sagt med ironi) KSS bara lägga in henne med dropp o jävla alvedon!!!!
Fan vad arg jag blir!!!
En annan gång när hon oxå sökte akut så skickade dom hem henne igen för det va ju enligt dom antagligen psykiskt *MORR*
Väl hemma känner hon att ngt faktiskt är alvarligt fel och åker ner till sahlgrenska där det blir akut operation pga tarmvred!!!
Bra gjort av KSS Jippi verkligen!!!
Hade hon inte åkt ner utan trott på det dom sagt att det satt i hennes huvud och stannat hemma hade hon med störst sannolikhet dött!
Är det vad som krävs????? Att folk ska vara tvugna att dö innan det händer ngt?!
Vad ger KSS rätten att säga till personer (mig o Lisa) att det troligtvis är psykiskt
, vad ger dom rätten att kränka ngn på det viset? Tror dom på fullaste allvar att dom är ngn högre makt, ser dom sig som gudar?
Och vi då som har drabbats av all skit man nog kan drabbas av efter en gbp operation, måste ju på ngt vis försöka förlita oss på läkare, på sjukhus...
Tro på att dom gör det som står i deras makt för att få oss att få bli bra.
men är det så????? NEJ!!!
Ngt måste göras och det måste göras nu! eller iaf snart för det får inte vara så här och jag blir så jävla arg.
och inte nog med det utan även i Lisas journaler har dom INTE skrivit i när hon har ringt dom, och inte heller är allt sant utan dom får henne att framstå som en psyk sjuk patient som hittar på m.m m.m m.m
Allt för att dom ska framstå som ngr jävla helgon!
Samma va det ju i mina journaler, inte ett samtal jag gjort står med, inte hur jag ringde gång på gång till Kss samt sjukhuset i lidköping för att ta reda på var, hur och när jag skulle få göra min bråck operation.
I mina journaler framstår jag som en patient som inte vill ha hjälp att jag är omöjlig på alla sätt o vis, att jag inte kommer dit då dom kallar mig och inte heller svarar när dom ringer.

ALLT E BARA SÅ MKT BULLSHIT SÅ MAN BLIR MÖRKRÄDD!!!!

Men jag är så glad och lättad över att Lisa tog kontakt och att hon orkar och vill vara min vän.
Nu har vi iaf varandra, vi förstår exakt hur den andra har det, vi lyssnar och finns och som ett plus i kanten bor vi ju inte så långt ifrån varann så jag hoppas på att få besök av denna underbara mäniska så fort hon orkar och vill!

Nu Lisa är det Banne mig våran tur att få hjälp, att få börja leva!!!

Som ni vet handlar min blogg om det negativa med en gbp operation och vad som kan hända då det inte går bra.
Nu är jag intresserad av att höra era berättelser från Kss om ni inte blivit behandlade som man ska..
Jag har min historia och Lisas som jag ska dela med er senare för nu får det fan vara bra och dom måste få en knäpp på näsan!!!!
Men det måste finnas fler där ute som inte har orken att anmäla dom och som blivit behandlade som skit så snälla ni berätta för mig ni kan maila mig på [email protected] jag ska i kväll skriva ner min o lisas historia..