Svar på kommentar.
bzzzz Idag gäller det, eller?:
LÄste längre ner i bloggen att du har smärtor som liknar mina. Jag har mina smärtor på natten och när jag ätit helt fel mat. Behöver ju inte vara så för dig att du har ätit fel mat. Har hört andra som fått dessa smärtor av typ all sorters mat. Så i den bemärkelsen har jag haft en jätte tur. Men det jag ville berätta var att jag har blivit hjälpt av omeprazol. Fungerar kanon oftast hjälper en tablett men i natt var jag tvungen att ta 2. Och de hjälpte nästan inte. Men till slut så gick det över. Har du provat att äta någon form av magsårsmedicin?om |
Jag har ju mina smärtor i magen även när jag inte försökt att äta =( så för mig spelar det igentligen ingen roll om jag försöker få i mig ngt eller inte.
Eller jo det gör ju ondare då jag försöker mig på mat och då spelar det absolut ingen roll vad det e för mat, all mat gör att jag får ont.
Jag hade ätit omeprazol i 1år sen gjordes ju gastroskopin där dom hittade såret och då sa han att jag skulle ta 2 i stället så nu tar jag 2 omeprazol men det hjälper inte =(
Men gud så skönt att den hjälper dig =) för sånt är guldvärt när man får ont.
Och jag e så glad för din skull o för alla som operationen gått bra för =) ingen är värd att ha det som jag o många andra med mig har det, men vi alla hoppas ju på en förändring ngn gång så vi får hjälp.
Kram Linda
Hej!
Läser din blogg och har även fått se programmet. Jag medverkar också i programmet. Det är jag som blivit omopererad. Det smärtar mig oerhört att läsa och se din berättelse. Jag lider med dig Linda! När jag opererades 2000 (gastric banding) så rasade jag 48 kg på ett år. Då hängde jag inte med och fick enorma plågor. Jag förstod ingenting och hittade mig inte själv. Men inga fel kunde hittas. Efter några år fick jag tips om att det kunde vara psykosomatiska besvär. Och jag gick i 1,5 år i terapi samtidigt som jag åt ser0toninhöjande medicin! Det hjälpte mig och jag hittade mig själv och smärtorna försvann.
Jag menar inte att det kanske är så för dig också, men kolla upp det i alla fall. Ikväll sitter vi väl framför tvn både du och jag? Eller hur.
Jag önskar dig all lycka i framtiden och hoppas av hela mitt hjärta att du ska tillfriskna och få ett värdigt LIV!
Kram från Daisy
