Huvudvärk och tankar...
Huvudet dunkar som bara den, och tankarna mal på, önskar man kunde stänga av en stund...
Oron över fredagen gör sig ständigt påmind, läste lite i mina journal kopior om vad den ena och den andra kirurgen sagt och skrivit, och seriöst så låter inget upplyftande.
Och jag är rädd, livrädd att inte få hjälpen på fredag, den hjälp jag så desperat behöver.
Oavsett om det blir inläggning eller näringsdropp i hemmet spelar ju ingen roll så länge jag bara får det.
Men tänk o han inte tycker, tänk om han säger att dom har inget mer att erbjuda i hjälp väg...
Då står jag där dömd till en säker död, för jag kommer ju inte överleva utan hjälp det vet vi alla ju.
Jobbigt när en enda person sitter med mitt liv i sina händer, det kan ju sluta hur som helst på fredag.
Vi vet ju inget, vi vet ju inte åt vilket håll det lutar och allt känns så tungt och jobbigt.
Smärtläkaren hade bokat in en samtals tid i morgon vid lunch med den kirurg vi ska träffa, får se om mamma kan få tag i smärtläkaren så vi får veta ngt iaf...
Nu återstår måndag, tisdag, onsdag och torsdag fyllda av grym ångest och rädsla.....
Nu tar jag mitt onda huvud och min värkande mage och går och lägger mig..
Nattinatt där ute
Oron över fredagen gör sig ständigt påmind, läste lite i mina journal kopior om vad den ena och den andra kirurgen sagt och skrivit, och seriöst så låter inget upplyftande.
Och jag är rädd, livrädd att inte få hjälpen på fredag, den hjälp jag så desperat behöver.
Oavsett om det blir inläggning eller näringsdropp i hemmet spelar ju ingen roll så länge jag bara får det.
Men tänk o han inte tycker, tänk om han säger att dom har inget mer att erbjuda i hjälp väg...
Då står jag där dömd till en säker död, för jag kommer ju inte överleva utan hjälp det vet vi alla ju.
Jobbigt när en enda person sitter med mitt liv i sina händer, det kan ju sluta hur som helst på fredag.
Vi vet ju inget, vi vet ju inte åt vilket håll det lutar och allt känns så tungt och jobbigt.
Smärtläkaren hade bokat in en samtals tid i morgon vid lunch med den kirurg vi ska träffa, får se om mamma kan få tag i smärtläkaren så vi får veta ngt iaf...
Nu återstår måndag, tisdag, onsdag och torsdag fyllda av grym ångest och rädsla.....
Nu tar jag mitt onda huvud och min värkande mage och går och lägger mig..
Nattinatt där ute
Kommentarer
Postat av: Anna
Den läkare som inte hjälper dig som det är nu, borde inte få kalla sig läkare.
Jag blir så arg på sjukvården, en person med ätstörning får hjälp, precis som sig bör för att bli frisk, men du som ofrivilligt håller på att svälta ihjäl skickas hem och kollas inte upp ordentligt, vad är det med sjukvården.
Till och med jag som inte har någon som helst sjukvårdutbildning kan ju se på dina bilder du lägger ut här på bloggen att du inte mår bra och behöver få hjälp, så hur kan folk i sjukvården skicka hem dig övergår mitt förstånd.
Jag vet att det inte hjälper det minsta men jag vill ändå sända dig massvis med styrkekramar, till både dig och din familj.
Trackback
