trasdockanlinda

Tänk om det inte går som vi tänkt....
Jag är SÅ nervös och orolig.
Håll nu tummar och tår för jag kommer inte orka med ett bakslag igen..........................
Hatar verkligen att känna så här och ångesten suger ur mig den lilla ork jag har haft och jag känner mig återigen som ett vrak.
Så mkt som hänger på detta, det är helt sjukt igentligen.
Psykologen igår tyckte jag skulle visa honom kortet jag har när jag ligger på sidan och revbenen syns så väl, kan tycka det känns pinsamt att visa, men kanske jag måste det ändå?
Mamma sa att när jag har på mig kläder så ser det ju inte lika illa ut men vi vet ju hur jag ser ut avskalad och det är ju inte så fint =(
Ne nu är det lite kaffe som gäller och att andas sen åker vi......