lite babbel...
Jag använder ju min blogg som klagoplank, som en ventilations trumma...
Jag är inte ute efter medlidande och att man ska tycka synd om mig, för det gör jag så bra själv ;)
Men jag behöver denna blogg för att ösa ur mig min smärta, min besvikelse på livet och alla fel vägar jag valt under årens gång för det är inte en gång det handlar om.
Har börjat funder på om jag ska skriva annat oxå?
Har ju haft denna blogg i stort sett enbart för kroppen, men som någon skrev i kommentarerna det finns ju ljusglimtar i mitt liv oxå, tyvärr tar det negativa över hela jävla tiden =(
Som igår när min mor hade varit här och hjälpt mig med hem och barn så när hon skulle gå ville My (3år) vinka utanför dörren, så vi gick ut.
Hon vinkar som en tok sen helt plötsligt säger hon Nono!!! jag älskar dig som en böld i röven!
Haha lilla skit unge jag kunde inte hålla mig för skratt, det bara ploppa ur hennes mun =)
Varför skriver jag aldrig om såna ögonblick?
Eller som en dag då dom stora barnen varit ute, dom är 12 och 10år, dom hade plockat pant och gick till affären.
Dom kommer hem och överraskar med ett doftljus och en blomma <3 mina underbart fina barn, dom gör mig aldeles varm i hjärtat.
Nej nu är det dags att försöka klämma in lite posetivt i bloggen oxå, som jag skrivit innan det kan ju inte vara skoj att bara läsa om allt negativt.
Nej jag vill visa er delar av dom ljusa stunderna oxå även fast det mörka konstant hänger över mig....
Kommentarer
Postat av: \majja
Härliga saker att få läsa om.. :)
.och du, vi följer dig oavsett vad du skriver om!
Trackback
