Operation....

Nu börjar nedräkningen till mötet jag ska ha med kirurgen då jag dels äntligen ska få en "knapp" men oxå prata om operationen, hur det ser ut, varför det är så farligt m.m m.m m.m
Ska jag eller ska jag inte, det är nog den stora frågan och jag växlar mellan ja och nej hela tiden =(
Det värsta som kan hända är inte i fall jag inte vaknar igen, det värska skulle vara om jag blev sämre igen, skulle jag klara det psykiskt? jag tror inte det.
Dom har ju efter min gbp operation opererat ett mag brock, tagit bort gallblåsan akut, vidgat båda passagerna (man kan säga att jag vart ny gbp opad) sen opererade dom in gastrotuben, och efter varje gång dom öppnat upp mig har jag blivit sjuresor sämre när jag ska ha blivit så mkt bättre =(
Gastrotuben har ju inte gjort mig sämre på det sättet men den har gjort ont, blivit sårigt och jag har haft en bukinflamation.
Hur vet man att man chansar rätt? Hur vet man vilken väg man ska ta?
Jag har stått vid många vägskäl i mitt liv, och detta med att välja rätt väg är ju inte min starka sida, så just nu känns det som om vilket beslut jag än tar så kommer det vara fel.
Mamma är livrädd, hon vill inte att jag gör den, hon är så rädd att ngt går galet och att jag blir sämre.
Hon precis som jag vet att ingen kommer orka med mig om jag blir sämre, framförallt inte jag!
Och sämre än så här vägrar jag att må så är det bara, skulle jag bli sämre är det, det sista jag blir då är det färdig på riktigt,
Nu ska jag bara ta och bestämma mig.
Om jag fick bukt på smärtorna och om en knapp inte skulle göra lika ont och bli sårigt så kan jag nog leva med vällingen, men frågan återstår hur får man smärtorna att försvinna? är det bara genom operation?
Många frågor.
Men en sak som är säker är att jag hatar att stå vid ett vägskäl och tvingas välja väg =(

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


Totalt

Denna månad

Denna vecka

Idag

Online
RSS 2.0