Kommentar

Milla  om Har haft en sämre dag...:
Hejsan! Jag kom in på din fina blogg och har läst lite.

Var du verkligen tvungen att göra operationen från början? Det var ingen som tvingade dig?
Behöver du aldrig arbeta mer nu? Vad jobbade du med innan? Kommer du ut i friska luften ibland?

Ursäkta mina något närgångna frågor, men jag har alltid undrat varför man utsätter sig själv för sådana här saker. (Hoppas du inte tar illa upp för det är absolut inte meningen tjejen).

Hoppas att det ordnar sig för dig! Så det blir bättre! Jag kan bara lyckönska!

Styrkekram

Hej.
Jag hade varit sjukligt tjock under hela mitt liv och prövat allt jag kunde komma på.
Och efter mitt andra barn kände jag att jag ville leva, vara en aktiv mamma och inte dö av fettma, så för mig var operationen ett sista val om att få tillbaka ett liv jag aldrig haft.
Och nej det va ingen som tvingade mig, men jag kände att det var det ända som skulle kunna rädda mig från att dö av fettma.
Jag har varit sjukskriven i 10år och innan berodde det på andra saker men kan ärligt säga att efter denna operationen har mitt psyke blivit kört i botten, men absolut hoppas jag att jag ska kunna komma ut i arbetslivet en dag, bara jag överlever detta.
Som det är nu kommer jag inte ut, har ingen ork att ta en promenad tex, har tufft att ta mig från kök till andra våning så jag vågar inte ge mig ut, jag är matt och väldigt snurrig i huvudet.
Jag tar inte illa vid mig av din frågor, frågan är ju fri =)
med facit i handen kan jag oxå säga att jag förstår inte att man utsätter sig för detta, men som sagt jag trodde jag skulle få ett värdigt och aktivt liv, inte ha sjukliga smärtor och utan hjälp komma att dö av svält... Så kan man ska man nog undvika att operera sig, men det är lätt för mig att säga som sitter i denna sits, hade min operation varit lyckad hade jag mått lika bra som andra lyckade patienter..
Frågan är om det är värt det höga spel man utsätter sig för med livet och kroppen som insats?

Jenny om Kommentar:
Tvingade henne? Det handlar ju inte ens om varför hon gjorde op! Det kan vi ju skita i för det har ju ingen som helst betydelse. Det är inget man gör lättvindigt heller. Tror att alla vi som har gjort det har tänkt hårt och länge innan vi tog beslutet. Det som betyder nåt är ju det som har hänt sen och varför? Det kan inte vara någon annans fel än den opererande läkarens. Sen när det upptäcktes att hon hade problem så op man igen och gör fel igen! Och sen ännu en gång! Jag skulle så gärna vilja hjälpa henne. Funderar tom på att ringa min läkares mobil och berätta hela historien men eftersom Linda säger att hon inte tar sig någon annanstans så går det inte. Min läkare är överläkare i Lund och expert och brinner för fetmakirugi. Linda tänk efter nu!
Du måste ju inse att du måste åka någon annanstans för att kunna överleva. Förstår inte vad det är som stoppar dig....Tänker på dig!

Jenny!!
Jag är desperat du får gärna prata med din läkare för som det känns nu åker jag vart som helst bara jag får hjälp och överler detta, tusen tack iaf!!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


Totalt

Denna månad

Denna vecka

Idag

Online
RSS 2.0